Laul: Kan trösta båda lagens fans med löfte
En av årets hittills bästa matcher i allsvenskan
GÖTEBORG. IFK Göteborg nollade laget som gjort mål i varje match.
Djurgården tog poäng borta mot serieledaren.
Det blev 0-0 men det var en fin jävla 0-0-match inför 14 500 åskådare på Gamla Ullevi.
Efteråt var det svårt att skaka av sig den där känslan som uppstår ibland när man tittar på fotboll.
Känslan av ett tungviktsmöte.
När seriens två formstarkaste lag drabbade samman på Gamla Ullevi fick publiken vad den förtjänade: Fotboll av högsta allsvenska kvalitet.
För att förstå sig på toppmötet på Gamla Ullevi får vi backa till timmen före avspark när startelvorna släpptes.
Djurgårdens Pelle Olsson valde Nyasha Mushekwi och Sam Johnson i kedjan, Kerim Mrabti släpade till vänster. Senaste matchernas ”slutelva” från start, alltså.
– När vi gjorde en så bra avslutning senast (mot AIK) är det svårt att se bort från det i nästa laguttagning, motiverade Olsson.
Mot den rörliga och skickliga anfallsduon tvingades Jörgen Lennartsson till en sen förändring: Att ersätta magsjuke mittbacken Thomas Rogne med Hjalmar Jonsson.
– Han började må dåligt 2,5 timme före match, sa Lennartsson.
Kaffe med snus i
Själv höll jag på att gå ett liknande öde till mötes.
I pressrummet bjuds ofta på goda historier, idag var inget undantag. Det berättades om matchen mellan Häcken och Falkenberg häromdagen där en ilsken Simon Gustafson gapat till domaren Per Melin:
– Frispark! Ser du inte att han fäller mig?
Domare Melin svarade med ett snett leende:
– Jo men du får inte frispark när det är din bror som gör det.
När vi skrattat färdigt fyllde jag på nytt kaffe. Efter halva muggen insåg jag att det smakade konstigt. Då jag undersökte saken närmre förstod jag att fyllt på samma mugg som jag spottat ut tre dubbla snusar i.
Först mådde jag illa.
Sedan fick jag ont i magen.
När matchen skulle börja var jag yr.
Ingen höll igen
Till skillnad från Rogne bet jag ihop och såg en intressant matchinledning, direkt präglad av detaljerna i startelvorna.
Även om hemmalaget öppnade med energi varade den bara i några minuter. Inom en kvart hade Djurgården haft fyra avslut i Göteborgs straffområde, Sam Johnson var inblandad i två av dem.
Det var bortaavslappnade anfall mot en hemmadarrande defensiv.
Självförtroende från en stark derbyavslutning mot osäkerhet från en sistasekunden-seger mot ett bottenlag.
Men Göteborg skulle komma tillbaka, och de skulle komma tillbaka starkast.
De upprepade växlingarna där lagen turades om att äga initiativet gav ett underhållande liv åt den här tungviktsfajten där ingen höll igen i närkamperna.
Blåvitt radade upp mönsteranfall längs högerkanten, Lasse Vibe var nära att göra 1-0 när Mikael Boman släppte vidare ett lågt Emil Salomonsson-inlägg men Kenneth Höie klassräddade.
Djurgården fungerade över hela planen, ville anfalla till höger men växlade över till vänster med en imponerande bolltrygghet, inlägg från Jesper Arvidsson och sedan fullt blås in i boxen varje gång.
Båda lagen kommer ta många poäng
Rogne saknades men då klev John Alvbåge fram och höll emot – kvällens bäste spelare.
Kerim Mraabti dansade igenom men Haitam Aleesami hann emellan.
Det var 0-0 och matchklockan tickade allt närmre ett Nyasha Mushekwi-mål. Djurgården hade gjort mål i samtliga matcher, och 16 av 22 stycken har kommit i andra halvlek.
I dag krävdes det mer.
I stället fick Blåvitt matchens stora chans.
Kevin Walker välte omkull Emil Salomonsson, det såg ut att vara på linjen och Martin Strömbergsson blåste straff. Fram klev Sebastian Eriksson, dubbel straffmålskytt i år, och vräkte bollen i stolpen.
Efteråt, när Alvbåge och Höie svarat för ytterligare ett par räddningar, och Lennartsson och Olsson gjort byten utan att få tillräcklig effekt, kunde vi konstatera att den mållösa match är en av årets hittills bästa i allsvenskan.
– Ett propagandaevenemang, sa Jörgen Lennartsson på presskonferensen.
– Tolv målchanser av hög karat, hade Pelle Olsson redan räknat ut.
Djurgården tackade sina fans för bortastödet, hemmaklacken peppade Sebastian Eriksson för straffmissen, och även om båda lägren säkert svär över förlorade poäng kan jag trösta dem med ett löfte:
IFK Göteborg och Djurgården kommer att ta många poäng i år.
Väldigt många om de håller den här kvaliteten mot andra motståndare.