Abdi: ”Försöka vinna titlar överallt”

Publicerad 2016-05-22

Efter kaoset i landslaget ville Farhiya Abdi aldrig spela för Sverige igen.

Nu har stjärnan nobbat WNBA för att laga det som är trasigt.

– Kroppen bara gav upp. Det blir ju läskigt, säger 23-åringen.

Farhiya Abdi pustar ut, tar en klunk vatten och sätter sig ner. Veckans sista träningspass är över.

– Alltså, första veckan hade jag så mycket träningsvärk. Det gjorde verkligen ont.

23-åringen från Enskededalen i södra Stockholm skulle egentligen ha varit i Los Angeles. Men i stället för att spela i WNBA kör Abdi ett nytt träningsupplägg med pt:n Yasin Merzoug hemma i Sverige sedan tre veckor tillbaka. Allt för att bygga upp kroppen som ”bara gav upp” under säsongen.

– Jag har inte kunnat spela fullt ut som jag har velat. Knäna sa ifrån och jag var tvungen att ta smärtstillande hela tiden för att kunna spela. Vår läkare i landslaget kollade på mina fötter och sa att det såg ut som att jag var 30 år gammal och att det bara var en tidsfråga innan jag kommer skada mig riktigt illa. Då kände jag att jag måste ta tag i det. Det blir ju läskigt, jag vill ju kunna spela tills jag är 30.

Abdi har de tre senaste säsongerna spelat i WNBA-laget Los Angeles Sparks under sommaren och levt proffsliv ute i Europa vår och höst.

”Nu kan jag ta lite ledigt”

Det blev till slut för mycket.

– Jag har spelat året runt sedan jag var 15, om man räknar landslaget. Jag har varit i Tjeckien, Polen, Slovakien, Turkiet. Det har bara varit non-stop. Jag har aldrig fått ledigt. Jag behövde ett brejk och det var ett perfekt läge att ta det. Nu kan jag ta lite ledigt i sommar också, resa och leva lite, säger hon och fortsätter:

– Det känns som att jag är typ 40 år gammal, men jag är 23. Jag vill spela tills jag är 30-32. Nu känns det som att jag kommer kunna göra det, men hade du frågat mig för tre veckor sedan hade jag nog sagt att jag bara hållit två år till kroppsmässigt. Nu känns det mycket bättre.

Abdi har hunnit med en hel del trots sin unga ålder, men hon har en hel del kvar att uppnå.

– Det är väl att försöka vinna titlar överallt. I EuroLeague eller någon liga, WNBA så klart. Sedan landslaget, EM, VM och försöka börja bygga där.

Efter att ha nobbat landslaget i flera år tackade Abdi ja till det pågående EM-kvalet. Men landslagscomebacken blev inte vad hon tänkt sig.

Sverige lyckades, med viss möda, besegra Finland i den första matchen. I mötet med Spanien blev det en total kollaps och förlust med 48 poäng.

Efter det fick förbundskaptenen Jurgita Kausaite sparken efter bara tre matcher.

– Det var ju lite skumt. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Någonting skulle ju hända eftersom vi spelade så dåligt som vi gjorde. Men jag tycker inte att det var coachens fel bara. Det är vi som är där ute och spelar och jag tycker att vi borde ta mycket mer ansvar. Hon skulle ha fått det att fungera och hon försökte, men vi fem där ute är tillräckligt gamla för att få det att fungera själva. Hon är en skön människa och så där, men skit händer. Det är bara att gå vidare och försöka slå Finland nu.

”Skötte det proffsigt”

Kausaite tvingades bort efter att flera spelare visat stort missnöje mot henne. Men även inom spelartruppen fanns interna slitningar.

– Folk kommer inte överens ibland, det är väl så. Men jag tycker att vi skötte det proffsigt. Alla förstod att vi bara hade en vecka på oss så det är bara att bita ihop och köra. Även om man inte gillar varandra, eller coachen, eller läkaren, vad som helst. Det händer även i vanliga klubbar, men det ska inte påverka oss på planen.

Kaoset i landslaget gjorde att Abdi inte hade någon lust att spela för Sverige längre. Men med lite distans till bottennappet mot Spanien har hon ändrat sig.

– Det var ganska tufft att torska med 48 poäng. När jag kom var det en skön stämning. Sedan när man torskar och man inte har varit med laget på ett tag, då är det så här ”det här vill jag inte göra”. Det kändes inte bra alls efter Spanienmatchen. Jag tror inte någon alls ville spela för landslaget efter den matchen. Man blir arg och säger saker som man ångrar. Men nu känns det väl bra igen och jag ska ge det en till chans, säger hon.

”Vill testa något annat”

Abdi spelade i Istanbulklubben BGD förra säsongen. Hon har några erbjudanden från olika klubbar, men var hon hamnar nästa säsong är oklart.

– Jag känner att målet redan är nått där (BGD) så nu vill jag testa något annat. Jag vill spela EuroLeague och så, men nu i min karriär handlar det mycket om var man får mest pengar och om det är en bra liga så jag vill testa lite. Sedan när jag blir äldre vill jag stanna någonstans där jag kan vara i några år.

Är du så, att du hela tiden vill vidare till nästa steg?

– Ja, verkligen. Jag ville testa Turkiet och Istanbul och då fick jag känna på det. Jag gillade ligan, men nu vill jag testa kanske spanska eller ryska ligan. Jag vill testa allt innan jag blir för gammal.

Men pengarna är det viktigaste alltså?

– Pengar gör ganska mycket såklart. Om de hade mycket pengar i en dålig liga hade jag tänkt på det, men om det är en bra liga och det är mycket pengar, varför inte?

Skickade pengar med pappa

Många spelare har vittnat om att löneutbetalningarna kan strula i vissa turkiska klubbar. I BGD var det inget problem.

– I Turkiet är det väldigt mycket pengar under bordet. Det är därför man kan tjäna så bra. Jag fick alla pengar cash också. Det jobbiga är att man inte får ta in mer än 100 000 i cash i Sverige så när min pappa kom fick jag skicka med honom, man får ta det i omgångar. Man sitter liksom där med alla pengar och vet inte vad man ska göra av dem.

Även om Abdi sa nej till Sparks i år är WNBA inget avslutat kapitel.

– Jag har ett år kvar så jag måste tillbaka dit nästa sommar. Jag signade fyra år och har spelat tre så nu har jag ett år kvar. Det negativa är att man drar ut på kontraktet nu. Hade jag spelat i år hade jag kunnat gå någon annanstans.

Du vill helst inte tillbaka till Sparks?

– Lite upp och ner. De har alltid haft många äldre spelare och jättebra spelare så där har jag aldrig riktigt fått chansen. Jag skulle nog hellre gå till ett lite sämre lag och få chansen där och spela mycket. Men jag trivdes jättebra där. Det var kul och bra utmaningar, men jag vill testa någon annan stad.

Abdi fortsätter:

– WNBA har varit en dröm och så uppnådde jag det ganska tidigt. Det finns ingen bättre liga än den och jag har fått känna på den. Det är jättekul att spela basket där, men det är sjukt tufft. Träningarna är jättetuffa och jättelånga, så det sliter på kroppen som fan. Där kommer jag nog inte spela varje år för prio är ju ute i Europa.

Kännser sig som 40 år

Hon är bara 23 år, men säger själv att hon känner sig som 40 år. Hon har mer erfarenhet än de flesta i hennes ålder och har tjänat mer pengar än många andra basketspelare gör under en hel karriär.

Så hur mycket mer har Farhiya Abdi kvar att ge, och hur mycket bättre kan hon bli?

– Jag får se den här sommaren. Jag ska verkligen pusha mig och bli mycket, mycket starkare så får jag se hur spelet ser ut på planen. Om jag blir mycket snabbare, kommer upp högre, spelar mer aggressivt. Det är den här sommaren det kommer att visa sig.

Följ ämnen i artikeln