Niva: Det här är ett lag som verkligen älskar sin fotboll

brno. Det är alltid kul att titta på några som är bra på det de gör.

Det är ännu mycket roligare att följa de som verkligen älskar det de sysslar med.

Alla fotbollslag kan vinna matcher.

Långt ifrån alla har förmågan att verkligen rycka människor med sig, att sätta luttrade hjärtan i brand.

Få hela nätversionen av EM-Bibeln – för bara 1 krona!

Eftersom jag aldrig pratat med honom tidigare passade jag på att sätta mig en stund med Benfica-backen Victor Nilsson Lindelöf i går. Jag kände inte till hans bakgrund, kunde inte hans historia – men det visade sig att han kom till världen mitt under VM-finalen 1994. Klart att han gjorde. Klart att han också skulle visa sig vara född för fotboll.

– Efter att jag kommit ut frågade farsan min mamma om det gick bra att han gick och såg straffarna. Och det fick han.

Tydligen trodde de flesta att Victor Nilsson Lindelöf skulle bli ishockeyspelare. Det var på rinken hans talang verkligen stack ut, det var där vägen verkligen låg utstakad.

– Jag var bättre på hockey, men valde ändå bort det.

Varför?

– För att kärleken till fotbollen var större.

Tillbringat pojktimmarna på planen

En av de saker som märks allra tydligast när man tillbringar lite tid runt det här U21-landslaget är hur mycket och hur innerligt spelarna verkligen älskar sin fotboll.

De lever för den och de lever med den och så har det alltid varit.

Nästan oavsett vem man pratar med så hakar berättelserna i varandra. När Simon Tibbling var yngre så sov han med bollarna i sängen. När Ludwig Augustinsson träffade en beteendevetare så uppmanades han att i alla fall försöka bända in något annat än fotboll i livet. Om det har sänts en match på tv så har Oscar Hiljemark sett den. Om det har varit en mäktig läktaruppvisning någonstans så har John Guidetti tittat på Youtube-klippet.

Alla har de tillbringat varenda ledig pojktimme på en särskild grusplan, gräsplätt eller gatstump – och alla passar de fort­farande på att återvända dit så fort de har en semesterdag hemma. Skillnaden ligger i det sistnämnda.

Givetvis har alla de här unga spelarna fotbollen som välbetalt arbete numera, men för den sakens skull har de inte degraderat den till ett yrke. När de åker för att spela EM-match går de inte till jobbet. De tar fart mot himlen och svävar rakt upp i drömmen.

Efter vansinnesvändningen mot Italien skrev jag att det visser­ligen kan vara ett problem att gå in övertänd i en match, men att det är ett betydligt värre brott att spela den avstängd, likgiltig och negativ. Jag tillåter mig själv att upprepa det, eftersom det verkligen är viktigt för mig och min egen upplevelse.

I takt med att fotbollen har industrialiserats så har den också slipat ner sina egna känslosvängningar. Själv blir jag aldrig så besviken som när jag går nollställd ifrån en match. Oftast handlar det då om att ett mer eller mindre underlägset lag resignerat inför sina egna begränsningar, lydigt accepterat en förlust.

Det blev aldrig något spektakel, aldrig några sinnesstormar. Det blev bara en vanlig steril vardag i fotbollsfabriken.

Kan aldrig tröttna på energin

Jürgen Klopp brukade kräva att hans Borussia Dortmund skulle gå ut på planen och utlysa undantagstillstånd. Tiden skulle accelereras, klockorna skena.

– Att göra en normalprestation var aldrig aktuellt för oss. Vi skulle överträffa oss själva varje helg.

Nu är såklart den ena invändningen att Klopps lag kraschade och brann upp, den andra att de svenska U21-spelarna kommer att nötas ner av tiden. Ge dem bara några år av prestationskrav och mediekritik och besvikelser så kommer de att sjunka ner i precis samma cynismkapsel där så många andra redan stängt in sig.

Kanske. Kanske inte.

När John Guidetti skulle förklara sig i en annan fråga efter Italien-matchen så ursäktade han sig med att han inte var världens allra bredaste omvärldsanalytiker.

– Jag är fotboll.

Inte ”jag gillar fotboll”, inte ”jag sysslar med fotboll”. Jag är fotboll. För egen del ser jag ingen som helst anledning att göra mig lustig över det ordvalet, tvärtom. Jag har fått nog av avtrubbade lönesamlare som mest verkar tycka att det är en betungande börda att behöva befinna sig i en fotbollsmiljö. Jag kan där­emot aldrig tröttna på energin och entusiasmen i en spelare som sysslar med det här eftersom han helt enkelt inte kan tänka sig något bättre.

John Guidetti är fotboll. Det här svenska landslaget är fotboll.

Må det aldrig någonsin förändras.

Få hela nätversionen av EM-Bibeln – för bara 1 krona!