Bengt-Åke borde få Bragdguldet - själv
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-12-01
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Bengt-Åke Gustafsson fortsätter med största säkerhet att coacha Tre Kronor.
Det är dagens glada nyhet.
Jag förutsätter det kommer en lika glad på tisdag, då Bragdguldet delas ut.
Det blev två guld för Bengt-Åke förra säsongen, OS-guld i Turin och VM-guld i Riga i Lettland.
Båda helt otippade.
Och finns det någon rättvisa i världen borde det bli ett tredje guld till Bengt-Åke och Tre Kronor på tisdag, då Svenska Dagbladet delar ut 2006 års Bragdmedalj.
För det första var de två gulden samma säsong unika och något ingen annan nation lyckats med tidigare.
Inte ens gamla Sovjetunionen lyckades på två försök.
Både 1972 och 1976 vann Sovjet OS-guld, men lurades båda gångerna av Tjeckoslovakien från att vinna VM.
Men det främsta argumentet är att Tre Kronors dubbelseger är en bragd som aldrig går att slå.
Det går inte att vinna mer på en säsong.
Gick det att dela ut Bragdguldet till en enskild person som var med båda gångerna, skulle mitt val så mellan Bengt-Åke och backen Kenny Jönsson.
Återupprättade den svenska hedern
Bengt-Åke för att han återupprättade svensk hockeys heder efter några av svensk hockeyhistorias värsta smällar - chocken mot Vitryssland i OS i Salt Lake City 2002 och World Cup-smällen mot Tjeckien (1-6) i Globen två år senare.
Båda gångerna med Hardy Nilsson som förbundskapten.
Jag hade väl inget större hopp då Bengt-Åke tillträdde som förbundskapten.
Många av de största svenska stjärnorna i Sveriges OS-lag hade börjat bli gråhåriga vid tinningarna och Tre Kronor hade inte vunnit ett mästerskap på åtta år.
Men det hände något där i Turin.
Stjärnor som Mats Sundin, Peter Forsberg, Daniel Alfredsson och Nicklas Lidström visste att det var sista chansen att vinna något stort tillsammans.
Alla NHL-spelare jag pratat med, säger att det var en speciell känsla runt hela laget i Turin.
Bengt-Åke lyckades samla alla kring samma grundidé och framförallt så undvek han att hamna i den gamla fällan att tro att guldet delades ut efter grundspelet.
Han tog till och med en debatt om läggmatch, då han helt ärligt sa att han hellre mötte Schweiz i kvartsfinal än någon av de stora hockeynationerna. Nu blev det ju så till slut (efter förlust mot Slovakien).
Sverige fick en lätt resa till semifinal efter 6-2 mot schweizarna i kvarten.
Ruggig utskåpning av tjeckerna
Det följdes av 7-3 mot tjeckerna, en ruggig utskåpning där Jagr&Co aldrig fick en chans.
Och så den klassiska finalen mot Finland, Nicklas Lidströms kanonskott till 3-2 och OS-guld till Sverige.
Bengt-Åke utgick från spelarna när han byggde sina lag och hittade inte på något spelsystem, som skulle ta tid att lära in.
Han har visat en fantastisk fingertoppskänsla i sina laguttagningar.
VM-guldet var en nästan större skräll än OS-guldet.
Men det var samma upplägg där.
Bengt-Åke laborerade med olika formationer under grundspelet för att hitta rätt lagom till kvartsfinalen, precis som en smart coach ska göra.
Sedan slog hans Tre Kronor till igen.
Utklassade USA i kvarten (6-0), spöade storfavoriterna Kanada och Sidney Crosby i en knallhård semi (5-4) och var sedan helt överlägsna i VM-finalen mot Tjeckien (4-0).
Hoppas han stannar längre
Dessutom hade han modet att plocka ut artonåringen Nicklas Bäckström.
Jag tror mycket av Bäckis succé i år beror på att han fick vara med i VM i våras. Han växte flera meter av det.
Nu verkar det som Bengt-Åke stannar åtminstone över optionsåret 2007, men jag hoppas att det blir längre.
Förbundet måste ge honom löneförhöjning och ett nytt treårskontrakt.
Då kommer han att ansvara både under den redan så upphaussade VM-turneringen i Quebec och Halifax 2008, det första VM som kommer att spelas i Kanada. Och så OS i Vancouver 2010.
Han har ju ett guld att försvara.