LAUL: Var det här Lasse ville undvika
MARSEILLE. Det isländsk-ungerska dramat på Stade Vélodrome saknade segrare, ändå fanns en tydlig vinnare och en lika tydlig förlorare efteråt.
Ungern är i åttondelsfinal nu.
Island måste orka göra jobbet en gång till.
Hela jobbet.
I alla 90 minuter.
När insatserna är så höga, kan allt förändras på ett ögonblick.
I matchens 88:e minut var Island i åttondelsfinal.
När den slagit över till 89:e var rollerna ombytta, Ungern vidare.
En öppning till vänster i Islands försvar, en Hammarby-högerback som var tvungen att få undan bollen för motståndaren bakom men i stället petade den i eget mål.
Jag tror ingen utser Birkir Saevarsson till syndabock för det självmålet.
I stället var det ett Island som försvarade sig allt sämre ju närmre matchen närmade sig slutet, som inte orkade kompensera alla tidiga bolltapp med löpkraft, och som inte hade energin att utnyttja de blottor Ungern lämnade när försvarsspelare byttes mot anfallsspelare.
– Vi kunde varit mycket smartare mot slutet. Vi tog snabba inkast i stället för att döda tid, vi gav bort bollen för lätt, säger Islands andre förbundskapten Heimir Hallgrimsson.
Eller om man så vill: Ett Ungern som aldrig slutade anfalla, som kom i våg efter våg.
– Det var väl egentligen bara en tidsfråga, suckade Birkir Saevarsson.
Var Islands poäng
Länge var det här Islands kväll, Islands poäng.
I över 80 minuter för att vara exakt.
Ungern försökte med det de hade. Ádám Nagy föll ner mellan egna mittbackar för att hämta boll, ytterbackarna sköt fram, lille László Kleinheister (Werner Bremen) virvlade runt i ytorna som uppstod när Ungern utnyttjade Islands sårbarhet vid spelvändningar (väl scoutat av förbundskapten Bernd Storck efter Portugal-matchen).
Med en jättelik röd vägg i ryggen manglade de tillbaka Island meter efter meter men så länge Ragnar Sigurdssons backlinje stod där den skulle kom inte särskilt mycket ut av det spelmässiga övertaget.
Island gjorde som Lasse Lagerbäcks fotbollslag alltid gör: De växte in i matchen.
Inga risker första kvarten, det dröjde 23 minuter innan den första längre, sammanhängande perioden av passningar inom laget. Det slutade ändå med att målvakt Hannes Halldórsson skickade en långboll mot den urstarke Kolbeinn Sigthórsson på topp. Han vinner det mesta i luften men precis som mot Portugal ramlade bollen allt för ofta ner hos motståndaren. Där här Island en metod att finslipa ytterligare till kommande match.
Ungern vann bollinnehavet med 68 procent mot 32 för Island i första halvlek men vad gjorde det när Island så långt var skickligare med bollen?
Utnyttjade misstagen
De effektiva Island utnyttjade uppspelsmisstag för att ta sig fram till tre rena frilägen: Johann Gudmundsson plus Sigthórsson gånger två varav en nick (Jon Dadi Bödvarssons bicycleta räknar jag inte).
När veteranmålvakten Gábor Király överskattade flygkraften i hans mjukisbyxor hittade ryske domaren Sergei Karasev en straff i röran som uppstod när Aron Gunnarsson gick omkull mot olycklige Tamás Kádár.
Straffen var möjligen klumpigt förstärkt men Gylfi Sigurdsson tog tillvara på den med kirurgisk precision: Om ni någon gång undrat över var stolproten är placerad vet ni det nu.
Sigurdsson och hans Island firande framför ungerska klacken vilket förstås var mindre begåvat och kostade en kastad petflaska i ryggen på någon i spelarklungan.
Men så långt den här kvällen hade de behövt kastas yxor för att sänka Lasse Lagerbäcks Island.
Inte ens att startelvans enda ordentliga skägg, lagkapten Aron Gunnarsson, fick hänga av sig tröjan redan efter 65 minuter fick Island ur balans.
Lagerbäck flyttade in Birkir Bjarnsson centralt vilket faktiskt bidrog till att Island slapp ur ett grepp som Ungern hade kopplat direkt efter pausen.
Nationalhjälten inbytt
Det är ändå inte det bytet de isländska fansen minns från den här matchen. Det kom i 85:e minuten, när nationalhjälten Eidur Gudhjonsen för första gången fick sätta fötterna på EM-mark. Jublet när han drog på sig kaptensbindeln var det högsta på Stade Vélodrome så långt.
Det skulle komma ett ännu högre, ett ungerskt vrål som fortfarande ekar på Marseilles gator.
Det kom i den 88:e minuten, när ett isländskt självmål tog Ungern till åttondelsfinal, på grund av ett isländskt lag som ville så mycket att de glömde av att tänka också. Kanske orkade inte hjärnorna längre, kanske var det kompensationsfotbollen som till slut kostade för mycket kraft, kanske berodde det på att inhopparen Emil Hallfredsson aldrig riktigt hittade in i matchen.
Bengaler och knallskott flög in på planen från den ungerska klacken, detta otyg som också plågar fotbolls-EM numera. Matchen stoppades tillfälligt men bara under en knapp minut.
Gylfi Sigurdsson fick en sista chans men frisparken tog i muren, och returen styrdes till en hörna som aldrig hann slås.
Nu väntar den ödesmatch i Paris som Island så gärna ville undvika, mot Österrike.
Orkar Island verkligen resa sig från detta, det är frågan som Lars Lagerbäck har att hantera fram till onsdag.