Laul: Inget talar för att IFK ska falla igenom
KALMAR. Efter ett långt uppehåll finns den alltid där – osäkerheten.
Har laget påverkats, hur är formen?
IFK Norrköping åkte till Guldfågeln Arena, städade undan Kalmar FF och klev upp i serieledning.
Frågorna skickades vidare till toppkonkurrenterna.
Jag var lite nyfiken på just det där inför kvällens match: Hur säkert kan ett lag egentligen vara på att formen har bibehållits, att de mår fortsatt bra när det inte spelats någon tävlingsmatch på nästan två veckor?
Vad trodde exempelvis tränare Janne Andersson inför avspark?
– Om man håller upp tre dagar eller tre veckor spelar egentligen roll, man vet ungefär var man står. På träningarna har jag inte sett några tecken på att vi skulle ha tappat vår form, och jag såg egentligen inga tecken på det under matchen heller, sa ”Party-Janne” på presskonferensen.
Jag kan bara instämma.
Det var ett IFK Norrköping som tog initiativet direkt. Avsluten haglade runt Ole Söderberg i Kalmar-målet när Daniel Sjölund skickade diagonalvändningar mot Nicklas Bärkroth och Arnór Traustason som klev inåt i planen. Det small bollar i stolpar och ribbor, ytterbackarna fyllde på och till slut var Kalmar så utspridda och förvirrade att ingen hade koll på det allra mest grundläggande när man möter IFK Norrköping: Emir Kujovics position i straffområdet.
Hyllar sitt lag
Skyttekungen nickade enkelt in 1-0, sedan rullade Alexander Fransson in 2-0 i öppet mål efter att Traustason gjort en isländsk variant på Kurre Hamrins dribblingsrajd mot Västtyskland 1958 (även om Traustason tog sig fram på vänsterkanten i stället).
2-0 i paus var i underkant.
– Vi är bra, vi är starka, vi vinner matcher på olika sätt och vår första halvlek var jättebra för att inte säga fantastisk. Matchen ska egentligen vara slut där, analyserade Janne Andersson vidare.
Nu ska det tilläggas att Kalmar FF bjöd ”Peking” på en ganska bekväm allsvensk omstart. Det för dagen vitklädda hemmalaget med ett rött kors på bröstet lufsade runt i slow motion, den ende KFF-spelaren som använde benen till att springa med var Jonathan Ring men han drog baksida lår efter en dryg halvtimme. Då hade mittbacken Marcus Nilsson redan vinglat ut med hjärnskakning. Rasmus Elm fanns inte ens med på bänken då han har problem med magen igen.
– Det fanns ett stort missnöje i spelartruppen och vi pratade en hel del moral, duellspel och löpmeter i omklädningsrummet i paus, avslöjade Peter Swärdh.
Visst kan man säga att Kalmar kom tillbaka och gjorde lite match av det mot slutet efter att ”Pekings” målvakt David Mitov Nilsson bjudit Marcus Antonsson på den straff anfallaren själv rullade i mål.
Men jag vet inte.
Lär fixa Europa-plats
Jag tyckte aldrig att Norrköping såg särskilt skakade ut. Lagets kollektiva försvarsspel är för starkt, mittfältarna syns ofta framåt men löper samtidigt oerhört hårt i det defensiva arbetet och ”Party-Janne” var inte sen att byta när någon började krokna. Norrköping blev inte nedtryckta under några längre perioder.
Kanske kunde Kalmar hotat mer om de – som under sista minuterna – får upp Viktor Elm i en position närmare motståndarens mål men han ligger oftast kvar som balanserande mittfältare.
– Vi vill ha med Viktor högre upp. Men om vi tappar bollen hela tiden är det inte lätt för honom att hinna upp, menar Peter Swärdh.
Efter den här omgången riskerar Kalmar att vara indragna i bottenstriden på allvar medan minerna var betydligt muntrare i Norrköpings-lägret: Efter 23 matcher leder "Peking" en haltande tabell, inget talar egentligen för att de ska falla igenom och missa en Europa-plats, frågetecknen hur uppehållet hanterats är vidarebefordrade till toppkonkurrenterna och fansen som rest till Kalmar kunde sjunga vidare på sin sång i bussen hemåt:
”Tolv guld har Peking, hur många guld har ni? Så bra som gamla Peking, det kan ni aldrig bli”.
Återstår att se om det rent av blir anledning att skriva om den när säsongen är slut…