En glödhet final med öppen dörr

Det som kunde handlat om Robert Dahlgren och Richard Göransson kretsar i stället kring Thed Björk och Tommy Rustad.

Två förare som i två lopp ska göra om en STCC-titel som så många har jagat.

Och två förare som inte snubblat på vägen.

Många har annars gjort det.

Det är märkligt hur snabbt allt kan förändras.

För två veckor sedan hade Thed Björk ett drygt varv kvar, några kurvor och rakor innan han skulle glida i mål och sätta ett tidlås på STCC-titeln, vänta in avgörandet och göra den här dagen till en formalitet.

Men nu står vi här med två lopp kvar och ser fram mot ett avgörande utan given utgång, och allt på grund av lite galenskap.

När Robert Dahlgren kamikazetryckte in nosen framför Thed Björk på Knutstorp så blev han snabbt måltavla för Flash Engineerings vrede, såg plötsligt mailboxen fyllas av "brinn i helvetet"-mail med fejkade avsändare i stället för lyckönskningar från vänner och fans och fick en och annan "sanning" kastad sin väg.

Samtidigt var det nog en och annan som knöt sin näve i tysthet.

I stället för en lördag som kretsat kring ryggdunkande har vi nu en glödhet final med öppen dörr och två snubbar som tävlar ta sig igenom den först.

De heter, som ni vet, Thed Björk och Tommy Rustad, och det är, om vi ska vara ärliga, en aning överraskande, men många titelutmanare som helt enkelt snubblat på ett eller annat ställe på vägen.

Robert Dahlgrens exploderande trycklufts-domkraft

Hade man varit klarsynt hade man redan några minuter innan starten på säsongens första lopp förstått vilken riktning Robert Dahlgrens säsong skulle ta, explosionen av den högra domkraften var symtomatisk på något sett.

Fick inget gratis

Nu vann Robert Dahlgren det loppet ändå, men hans tejpade framruta berättade att den här killen inte skulle få något gratis den här säsongen. I loppet efter rök motorn och tecknen blev än tydligare. Sedan stress, pressat material, marginaler på fel sida och då har det gått som det gått.

Uppförsbacken började tidigt, nedförsbacken finns inte att se än och det här blev inte Dahlgrens år, det här heller.

Robin Rudholms premiärtrauma

2007 smällde han in i en stillestående Richard Göransson 140 kilometer i timmen redan på kvalet och mörkret var totalt. 2008 gick det okej, men i år, med dubbellopp, lyckades han bryta det första loppet på det första varvet att sedan köra upp sig i det andra loppet för att bli påkörd och tappa allt igen och lämna Mantorp med 0 poäng. Med lätt bil tog han sedan dubbeln i Karlskoga, men det håller inte att alltid vara långt efter redan efter premiären.

Richard Göranssons drive-through straff på Gelleråsen i våras

Göransson hade tredjeplatsen i en snabb bil och pressade för andra när domarna meddelade att han fått ett drive through-straff och en enkel väg till placeringarna utanför poängen. Göransson låg lite fel i starten och priset blev högt, en elfteplats i första loppet som sedan blev imponerande femte i det andra, men den flaggan blev ändå dyr. Svindyr.

Göransson har verkat vara lite smålack och övertänd på världen i allmänhet sedan dess och det är sällan i fördel.

I toppen finns i stället en Thed Björk som gjort det mesta rätt hela säsongen utan att egentligen göra det riktigt rätt alls. Björk leder totalen med nio poäng utan att ha vunnit ett enda lopp, men det är en bedrift som ska applåderas och ett tecken på ett rävspel av rang. Han har varit en taktiker när andra tänkt med hjärtat och därför är det fördel Björk i dag.

Små marginaler

Men Rustad går inte räkna bort.

Han pratar utåt om att han har förhoppningar mer än förväntningar, med innerst inne brinner han nog fullständigt.

Ett misstag eller skuren motor hos Björk och Rustad kan plötsligt vara ledning efter lopp ett och sedan också vinna mästerskapet.

För när solen värmer asfalten på Mantorp i eftermiddag och vågskålen ska välja sida är det inte säkert att den som gör det snabbaste varvet som vinner.

Det gör den som sätter sig över tillfälligheterna och håller sig på benen.