Nilsson: ”Tyresös jakt på framgång har skapat en huvudlös fartblindhet”
Publicerad 2014-03-12
Sportbladets damallsvenska expert: Tyresö har levt över sina tillgångar
Tyresös framgångssaga har varit lika sanslös som fantastisk.
Men resan från division 3 till Europatoppen har kostat mycket.
För mycket kan det visa sig.
Det är snart ett och ett halvt år sedan som Madelaine Edlund avgjorde seriefinalen mot Malmö, nickade SM-guldet till Tyresö och såg till att den målsättning som sattes hösten 2005 faktiskt infriades.
Då var Tyresö bäst i landet och riktade blicken utanför rikets gränser.
Bäst i Sverige skulle bli bäst i Europa.
Ett mål som man fortfarande har chansen att nå. Frågan är bara till vilket pris.
De senaste veckorna har Tyresös ekonomiska verklighet kommit fram i offentlighetens ljus.
Tyresö har passerat gränserna
Miljonskulder, uteblivna löneutbetalningar och hot om konkurs har resulterat i en rekonstruktion av Tyresö Fotboll AB – och visar svart på vitt att framgångssagan har kostat.
Med företaget i en rekonstruktionsprocedur har den statliga lönegarantin, det vill säga staten, klivit in och tagit ansvar för spelarnas löner.
Löner, som när de nu blivit offentliga, gör att ytterligare bitar faller på plats i Tyresös ekonomiska pussel.
Jag har inget emot att spelare i Damallsvenskan tjänar bra. Tvärtom, önskar jag att ännu fler spelare skulle kunna få möjligheten att spela fotboll på heltid – allt inom rimliga gränser, förstås.
Gränser som Tyresö inte bara tangerat utan också passerat.
Det blir allt mer tydligt att klubben inte rättat munnen efter matsäcken utan att ambitionen och jakten på nya, större framgångar har skapat en närmast huvudlös fartblindhet.
Förra säsongen lockade Tyresö 1202 åskådare till sina läktare per hemmamatch i genomsnitt.
Om varje åskådare betalade 100 kronor i entré så skulle de sammanlagda publikintäkterna landa på 120 200 kronor per match.
En ganska bra bit ifrån Martas bruttolön, med andra ord.
Bilden glasklar
För att ge ytterligare perspektiv till de lönekostnader som Tyresö har och som självklart bidragit till den ekonomiska kris som klubben nu befinner sig i, låg snittlönen i herrarnas allsvenska omkring 67 000 kronor i månaden förra året.
Då var det sämsta publiksnittet i serien ändå nära nog dubbelt så högt som vad Tyresö hade (Syrianska snittade på 2433 åskådare per hemmamatch).
För mig är bilden glasklar. Tyresö har levt över sina tillgångar.
Och även om det, som klubbens ordförande Hans Lindberg påtalat, är så att sponsorer har hoppat av, sponsorintäkterna minskat och en läktare påverkat klubbens ekonomi negativt så har de höga lönekostnaderna dragit ner klubben i den situation man nu befinner sig i.
Hotar damallsvenskan
Det har aldrig någonsin gått att göra av med mer pengar än man har eller åtminstone vet att man kommer få in.
Oavsett om en Champions League-titel hägrar eller inte.
Och att belasta den redan kryssande ekonomin med fyra brasilianska landslagsspelare, som tillsammans tjänar 170 807 kronor i månaden, är inget annat än ansvarslöst – mot medlemmar, sponsorer och egna spelare.
Klubbens agerande riskerar nu att slå tillbaka mot dem själva.
Men vad värre är så hotar den också att påverka damallsvenskan och svensk damfotboll på ett negativt sätt.
Det kan vara det slutgiltiga priset på en enskild klubbs mål, att bli bäst i Europa.