Golfvärlden hade mått bättre om Koch fått vinna...

Hade redan filat på en spalt som skulle få en rubrik i stil med ”Kors, Koch – vilken knock”.

För det kändes som det var dags för Carin Koch i en major. Trist för golfsporten att det inte blev så.

Carin Koch har varit bästa svenska bakom Annika Sörenstam i en rad storturneringar.

När världsettan Sörenstam nu tog tidig helgledighet i British Open och missade ett kval för första gången sen ”älva brann” så tänkte jag att nu är det dags för Carin Koch, som gick ut i delad ledning sista dagen.

Världsgolfen behöver spelare som Carin Koch, som lirar bra golf, alltid har något vettigt att säga – och ser bra ut. Det är den typen av spelare som USA-touren skriker efter, det har de själva kommit fram till.

Det är med andra ord bra för sporten att Carin Koch utses till ”Golf Babe of the Year” i Playboy, det är sånt som ger golfen uppmärksamhet även utanför spalter som denna.

På Turnberry har tv-bolag från USA och Storbitannien stått i kö för att intervjua vackra Carin.

Så är det och så förblir det.

Nilsmark tog steget fram

En seger för Carin Koch hade varit bra inte bara för familjen Kochs ekonomi, det hade varit bra även för golfsporten – med tanke på genomslaget i media.

Nu förlorade Carin sitt livs titel, vågade inte lita på sin sving i ett pressat läge, och en (ung) tant som Karrie Webb vann tävlingen. Och trista Webb som segrare ger bara uppmärksamhet i spalter som denna, varken månadstidningar eller stora tv-bolag hetsar upp sig.

Roligare då att konstatera – Catrin Nilsmark!

Nu snackar vi lyft för familjekontot. Det var länge sen Catrin lyckades stort och fjärdeplatsen på Turnberry i går var det bästa som kunde hända inför Compaq Open – den svenska Europatour-tävling som spelas på Vasatorp utanför Helsingborg, den här veckan.

Med Nilsmark, Koch och Sophie Gustafson (elva i går) får Annika Sörenstam en match.

Sörenstams missade kvalgräns i British Open är förresten historia.

När jag spelar åsnegolf brukar ursäkten vara att ”några måste stå vid sidan av fairway och applådera när vinnarna spelar förbi” och det var säkert en bra erfarenhet, eller väckarklocka, att Annika fick känna sig just så mänsklig.

Även om det säkert sved.

Thomas Tynander