”Hon får oanade krafter”
Publicerad 2015-02-19
Därför är vinnarskallen Nilsson unik: ’Det finns inget annat i hennes värld’
FALUN. Medaljhoppet Stina Nilsson är unik på många sätt.
Hon började med mental tränare som ung tonåring och har hamnat rätt med en enorm vinnarskalle.
– Får hon vittring får hon oanade krafter. Då finns det inget annat i hennes värld, säger förbundskapten Rikard Grip.
Ett av Sveriges största medaljhopp är bara 21 år.
Men så är inte Stina Nilsson inte vilken 21-åring som helst.
Hon har visat en enorm mognad och tog själv upp önskan med landslagsledningen om tuffare träningsmotstånd som junior.
Förbundskaptenen Rikard Grip gillade vad han hörde och såg och har sedan VM-året 2013 varit Stina Nilssons personliga tränare.
Och Malungtjejen har levt upp till förväntningarna. Femma på första VM, 2013, brons med Ida Ingemarsdotter i Sotji i fjol och flera pallplatser världscupen den här säsongen.
– Hon är väldigt skicklig på att hantera sådana här utmaningar, säger Rikard Grip.
– Jag söker samma känsla som jag har haft under hela säsongen. En skön känsla, svårare är det inte, säger Stina själv.
Fysiskt krävande bana
Sprintbanan i Falun är fysiskt krävande. Hans-Christer Holmberg, professor på Nationell Vintersportcentrum vid Mittuniversitetet i Östersund och utvecklingschef på Sveriges olympiska kommitté, har kartlagt de fysiska kraven för Sportbladet.
Det är den mästerskapsbana i klassisk sprint som har den längsta sammanhängande stigningen.
Det är dessutom ovanligt att damerna och herrarna åker samma bana.
Så utmaningen är tuff.
Men det är Stina Nilsson med.
– Visst har jag sagt det själv tidigare..? säger hon inför VM-starten. Jo, men banan är tuff. Sen tror jag att man måste vara tuff åkmässigt och ligga och ta positioner också.
På herrsidan står Sveriges främsta hopp till Calle Halfvarsson. I Emil Jönssons skadefrånvaro och med Teodor Petersons sviktande form är det Calle som på förhand har störst möjligheter.
– Jag siktar in mig på medalj. Skulle jag ta en medalj skulle jag vara jättenöjd, säger han.
Har du fördel av att ha hemmaplan?
– Nej, vi har varit här och tävlat förut. Jag tror inte att det är någon fördel för mig. Jag hoppas att det är det, men tror inte det.
* SVT1 12.30: Sprint (k), herrar & damer
FÖLJ SKID-VM LIVE MED LEIFBY HÄR!
Tuff sprint-bana i Falun
1) Start och ett inledande flackt parti inne på stadion. Det snabbaste sättet att accelerera från stillastående i klassisk skidåkning är att utnyttja kroppsvikten över stavarna och en aktiv sänkning av tyngdpunkten (”Teodor-special”) för att komma igång och därefter åka 8-12 diagonalsteg innan man växlar över till dubbelstakning. Det första platta partiet är ej avgörande för slutresultatet. Fokus är att snabbt komma upp i fart, cirka 30 km/h, och därefter ”flyta på” utan att det ”kostar för mycket”. De flesta stakar med en frekvens på 70-80 dubbeltag/minut.
2) Svagt uppför med inslag av ett brantare parti med springbacke. Detta första ”kritiska parti”, tar cirka 30-40 sekunder. Herrarna orkar fortsätta åka en stor del av detta parti med dubbelstakning, damerna växlar till stakning med frånskjut och diagonal.
3) Den första långa backen uppför som tar kring en halv minut. Skiljer sällan mycket i tid mellan de bästa herrarna, men mellan dam och herr är skillnaden 25-30 procent. Här nyttjar åkarna 100 procent av sin maximala syreupptagningsförmåga och koncentrationen av mjölksyra i blodet är hög.
4) Här måste åkarna orka driva på över krönet och vara aktiva i utförskörningen och göra ett bra linjeval i kurvan. Kravet på att köra aktivt utför påverkar möjlighet till god återhämtning. Föret avgör, men de bästa åkarna kan här komma upp i 60 km/h.
5) Ett viktigt 25–30 sekunder långt åkparti som börjar direkt efter den tekniskt krävande högerkurvan. Viktigt att få med sig fart ”in/upp i backen”, inleda med dubbelstakning som övergår till diagonal upp mot toppen av backen där hastigheten minskar ned mot 10–12 km/h. I detta åkparti börjar det bli större tidsdifferenser mellan herråkarna – alla har inte hunnit återhämtat sig tillräckligt för att fortsätta åka fort i detta krävande parti. Herrarna har jämfört med damerna fördel av sin muskelstyrka och en starkare överkropp ger bra framdrift uppför och hjälper till att avlasta benen.
6) Ett något långsammare utförsparti med några S-svängar som avslutas med ett längre glidparti där den aktive får den första egentliga chansen till viss återhämtning efter ca 2–2.15 min åkning med hög intensitet.