SMÅLAND – STÖRST

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-22

Sportbladet på besök i Gislaved – centrum i landets speedway-Mekka

Glöm Tony Rickardssons Dalarna – på 2000-talet körs den bästa speedwayen i Småland.

I fjol åkte allsvenska Lejonen från Gislaved på studieresa för att se hur storasyskonen Västervik, Vetlanda och Dackarna sköter sin elitverksamhet.

Nu är lillbrorsan bäst i Sverige.

Någonting rör sig i Gislaved.

Det kunde handlat om vilken sommarsovande inlandsstad som helst. En nerlagd fabrik, en fontän som porlar i centrum och ett par danskar som kollar in klädaffären. Men en sak sticker ut här: Det finns lejon.

– Det är stor skillnad att åka här mot Västervik eller Vetlanda. Jag är född i Gislaved och känner mycket folk, så varje gång jag är ute i affären eller köper tidningen så blir det speedwaysnack. När jag körde i Vetlanda åkte jag dit, gjorde mitt jobb och åkte hem i princip, säger David Ruud, 27.

David är bygdens son, landslagsman och den ena galjonsfiguren i speedwaylaget Lejonen. Laget är nykomlingar i år och tippades strax under mitten – men har förundrat alla.

Vill till slutspel

Elva matcher, åtta segrar, första plats.

– Det är ingen som trodde att vi skulle leda serien nu, vi har överträffat oss själva. Vår målsättning var att hänga kvar, men det visade sig lite blygsamt. Nu har vi ändrat till att försöka ta oss till slutspel, säger Ruud.

Med drygt halva grundserien körd verkar också målet att nå slutspel lågt ställt. Enligt David beror inte succén på ett namnkunnigt lag – snarare på bristen på kändisar.

– På pappret är vi inte det bästa laget, men har man bara världsstjärnor får många stå åt sidan. Nu måste alla ta sitt ansvar, vi kan inte lita på att stjärnorna ska ta poäng så att de andra kan glida runt på en räkmacka.

Davids prat dränks i ett bultande, det låter som hjärtslag över Axelent Arena. En byggfirma har skänkt en friggebod till klubben, så nu hamrar Davids pappa Cato och hans polare ihop det som ska bli en souvenirkiosk vid entrén.

Tre tusen på matcherna

På matchdagarna är tretusen personer inne på området, nu lojcyklar tre barn runt på banan medan ett dussin getingar studsar mot insidan av en PET-flaska, de kommer dö där inne.

Annars är det enda som sticker ut en vit träskylt med tjugotvå logotyper. Tack vare en kraftansamling från de lokala företagen har Lejonen knutit till sig världens bäste: Danske världsmästaren Nicki Pedersen skrev i våras på ett ettårskontrakt.

Hittills har värvningen burit frukt. Nicki har bidragit med pondus och dessutom snittat nio ovärderliga poäng per match.

– Värvningen visar dels att klubben verkligen satsar på elitserien, vi kunde knyta många sponsorer till klubben när han kom. Sedan är han en viktig del i laget, ett ankare som hjälper till, säger David.

Lejonens ettårsresa från allsvenskan, via värvningen av Nicki Pedersen, till elitserietoppen är skrällartad – men den är i linje med de senaste årens trend: Småland dominerar.

I fjol blev Dackarna svenska mästare, året före vann VMS Elit – nuvarande Vetlanda – därinnan Västervik och VMS igen. Senaste fyra åren har Småland fyra SM-guld, resterande Sverige inget.

Frågar du klubbledarna så träder olika framgångsrecept fram. Den småländska envisheten. Kontinuiteten. Ungdomssatsningen för tio år sedan. Dricksvattnet.

David Ruud är inne på ett rakare resonemang: Klubbarna är härmisar.

Oblygt, nyfiket kollar de på grannarna – framför allt på förgrundsföreningen Dackarna från Målilla – och plockar hem alla bitar de gillar. ”Jaså deras VIP-avdelning blev ett lyft, då ska vi också ha en”. ”De där sponsormiddagarna såg trevliga ut så vi kopierar dem”. ”Kan det funka med en egen restaurang – vi väntar och ser”.

”Medgång länge”

Med landets bästa kringarrangemang, bygdens stöd och framtidens förare trampandes runt på sina barncyklar har David fog för sin optimism.

Allt talar för att Småland fortsätter vara svensk speedways mittpunkt.

– Det har varit medgång länge och det är klart att ett jättejobb ligger bakom. Med fyra lag blir det många derbyn som haussar intresset och lockar folk. Det här är ingen bubbla, säger David Ruud.

Följ ämnen i artikeln