Tinnerholm om situationen i New York: ”En spökstad”

Publicerad 2020-04-05

Anton Tinnerholm, 29, hustrun Julia och nyfödda dottern Scarlett har gått från att ha haft ständiga besök i en av världens mest pulserande städer till raka motsatsen på ett par veckor. 

– Det är scener som man aldrig sett tidigare. New York är som en spökstad men utan panik, säger högerbacken.

Följ ämnen
Malmö FF

Om den tidigare Åtvidaberg- och Malmö FF-spelaren skulle tvivla på vad det är som egentligen händer i världen just nu så är det bara för 29-åringen att blicka ut från lägenheten på 17:e våningen på Manhattan.

Nedanför bostaden på Hudson River ligger världens största sjukhusfartyg, USNS Comfort, vid kajen för att avlasta sjukhusen med coronapatienter.

Öde utan panik

USA:s folkrikaste stad med 8,5 miljoner invånare har över 58 000 konstaterat coronasmittade och viruset har hittills skördat drygt 1 600 dödsoffer.

– Man känner stor respekt för vad som pågår. New York är väl den värst drabbade staden i världen, säger Tinnerholm till Sportbladet.

– Det är konstigt på många sätt. I New York är det hetsigt och högt tempo i vanliga fall. Nu är det som att komma ut på landet.

– Gatorna är det helt öde. Det är lite kusligt. Inget är öppet, det är knappt några människor ute. Det man ser är lite poliser. Kring Central Park är människor ute och motionerar, annars är det tomt. Men det är faktiskt ingen panikkänsla, det är skönt. 

Vilka är de senaste uppmaningarna?

– Senaste direktivet är att man ska täcka munnen med ett munskydd eller en scarf eller halsduk.

Kommer ni följa det?

– Vi följer det som rekommenderas. Det blir svårt när man ska ut och springa men när vi går till livsmedelsbutiken blir det så.

– Det är ingen lockdown. Vi får gå ut men man ska inte gå ut i grupp. Man ska gå ut max två och två och motionera ska man göra ensam. Det är det mest nödvändiga som man får göra. Det är social distansering som gäller.

Lagets läkare är standby

– Känner någon av oss sig krasslig så ska vi ringa läkaren i laget direkt. Det är en trygghet, säger Anton Tinnerholm som han att inleda sin tredje säsong i MLS-storlaget New York City FC innan coronaviruset slog till mot den amerikanska östkusten.

Hans klubb stängde ner den gemensamma träningen 17 mars. 

– Jag försöker hålla igång genom att gå ut och springa och med träningsprogram och yoga på Youtube. Det är inte riktigt fokus på fotbollen nu. Det handlar om att ta hand om varandra och ha kontakt med många hemma i Sverige, speciellt med farmor och farfar och att prata så mycket som möjligt med dem. 

Tänkta datum när den gemensamma träningen ska återupptas har skjutits fram tre, fyra gånger. Senaste beskedet är att det kan bli aktuellt med lagträning igen tidigast 25 april.

Mitt i livstragiken som omger dem och många andra i världen kan Anton Tinnerholm och hustrun Julia glädja sig åt den nya familjemedlemmen, dottern Scarlett, drygt fyra månader ung.

– Det är tur att vi har vår dotter. Jag var utan henne i sex veckor på försäsongen. Nu tar jag igen tid med henne. Det är underbart att bli väckt av henne varje morgon. 

Har det funnits någon chans för er att åka hem?

– Nej, det har det egentligen inte. NHL-spelarna fick åka hem tidigt, men vi har fått så många nya direktiv hela tiden att vi har fått stanna kvar. MLS har velat ha oss här, tillgängliga, i fall de skulle gå snabbt. Sedan stängdes alla gränser och nu är det inte ett alternativ längre.

Hur känns det?

– Det blir lite ensamt här. Vi hade massvis med besök hemifrån planerade innan och runt påsk.

Manifestation varje kväll

– Men det finns andra som har det värre. Flera av grabbarna i laget bor ensamma här. Det finns ingen anledning att tycka synd om sig själv. Jag har fru och dotter här och det är jag väldigt tacksam för.

– Det är i sådana här tider som man ännu mer förstår hur mycket de betyder. Man saknar verkligen familjen och vänner som är hemma. Även om vi hörs på telefon och Facetime så är det inte riktigt samma sak. Med farmor och farfar som är rätt gamla vill man hålla så bra kontakt som möjligt.

När skymningen närmar sig gör Anton och Julia Tinnerholm som 100 000-tals andra New Yorkbor.

– Klockan sju på kvällen går folk ut på balkongen eller öppnar fönstret och applåderar för läkare och sjuksköterskor, alla hjältar i New York. Hela stan sluter upp. Det är väldigt fint.