Männen och kvinnan bakom Kalmars succé

Ulrik Sandebäck

För elva år sedan stod kronofogden och knackade på dörren.

Publiken svek föreningen helt – 385 personer kom till Fredriksskans för att se Kalmar FF spela i Söderettan säsongen tidigare. Inför division 2-säsongen 1997 var Kalmar FF:s varumärke helt kört i botten – intresset var så klent att föreningen till och med hade svårt att värva lokala talanger till klubben.

Hur kunde Kalmar FF gå från division 2-spel med usel ekonomi till att bli Sveriges bästa lag och som nu har 40 miljoner kronor på banken på elva år?

Sportbladets Ulrik Sandebäck har listat de tio viktigaste människorna bakom Kalmar FF:s unika förvandling.

1) Svante Samuelsson

”Med spelare som Svante Samuelsson kan Kalmar FF aldrig bli allsvenskt”.

Så skrev Barometern-OT:s förre sportchef, Niclas Anderssons, i lokaltidningen. Sågningen är i dag en klassiker i Kalmars idrottshistoria. Niclas, som sedermera blev hockeykrönikör…, kunde inte ha varit mer fel ute.

Svante Samuelsson lämnade Kalmar FF redan 1993 ihop med tränaren Kalle Björklund. Ny adress: Örgryte IS. Svante blev sedermera lagkapten både i norska Brann och i AIK och fick även dra på sig A-landslagströjan.

Men det är ändå inte för spelet på planen som får Svantes namn att vara allra först på den här listan. Inte heller hans erkänt mycket säkra jobb som sportchef i föreningen gör han till ”listetta” .

Utan Svante Samuelssons övergång från Örgryte till Brann 1998 hade Kalmar FF aldrig varit där föreningen är i dag. KFF hade skulder på miljonbelopp 1998 och hade kronofogden i hälarna. Men när ÖIS sålde Samuelsson till Brann under sommaren 98 så blev KFF över en natt två miljoner kronor rikare.

– Jag kan inte ta åt mig äran av att den klausulen kom med på kontraktet. Jag mindes inte ens att den fanns med, men den skrevs dit för att Örgryte inte hade några pengar och inte ville betala för Svante, sa Kalmar FF:s ordförande Ronny Nilsson när jag pratade med honom efter övergången 1998.

Med ”tvåmiljonerskronorsbonusen” från Brann blev plötsligt Kalmar FF skuldfritt och kunde efter flera år av ekonomisk ”misär” visa upp ett eget kapital på 750 000 kronor. Nye tränaren Nanne Bergstrand använde pengarna nästan omgående.

Första investeringen; Lasse Johansson för 600 000 kronor.

Marschen mot toppen kunde inledas – tack vare Svante Samuelssons norska övergång.

2) Nanne Bergstrand

Nanne Bergstrand är Kalmar FF:s svar på Manchester Uniteds Alex Ferguson.

Han började alltså med att värva Lasse Johansson från Öster och sedan dess svarat för värvningar med stor fingertoppkänsla.

Utöver Johansson så har Bergstrand legat bakom värvningar som Patrik ”Bagarn” Rosengren (2002), Mikael Eklund (2003), bröderna Elm (05, 06, 07), Patrik Ingelsten (2007) och Marcus Lindberg (2008). Men dessutom har Bergstrand under flera år åkt över till Brasilien och ”scoutat” spelare som Daniel Mendes, Dedé Anderson, Dudu, Fabio Augusto, Ari Ferreira och Cesar Santin. De två sistnämnda spelarna har fyllt på Kalmar FF:s skattkista med 30 miljoner kronor – så värvningen av Nanne Bergstrand är utan tvekan Kalmar FF:s bästa någonsin.

Men Kalmar FF-tränaren har så klart fler kvalitéer än att ”bara” hitta allsvenska spelare för en liten peng. Han har även stort taktiskt kunnande och rankas i dag som en av Sveriges fem bästa tränare.

3) Ronny Nilsson

Tog över ordförandeklubban redan 1993. Han satte genast igång en ekonomisk sanering av klubben som i det läget hade runt två miljoner kronor i skulder.

Ronny Nilsson höll i klubban under tolv år och hade under den här tiden tagit Kalmar FF från en konkurshotad förening till en av de mest välskötta i landet. Utan Ronnys företagsamhet, goda relationer med regionens företag så hade KFF inte varit där föreningen är i dag.

Dessutom så var Ronny Nilsson samtidigt själv en mycket framgångsrik Europa-vd för Flextronic – ett företag som under flera års tid var huvudsponsor åt Kalmar FF. Lätt överdrivet kan man säga att det var Ronny Nilsson (Flextronic) som såg till att föreningen hade råd med sin ”brasilianska satsning” i början av 2000-talet.

4) Kjell Nyberg

Tog själv tag i bitarna när Kalmar FF trillade ur söderettan 1996 och blev huvudtränare. Har under hela resan haft en nyckelroll i alla former av rekryteringar och varit ordförande Ronny Nilssons förlängda arm – eller om det är tvärtom. Nyberg/Nilsson har i alla fall styrt det mesta i föreningen och står för en rad mycket starka beslut. Med en så stark ledarduo har föreningen kunnat jobba långsiktigt mot målet; att etablera sig i Allsvenskan.

5) Petter Wastå

Ville lägga vantarna på hyllan redan 1997. Men har gång på gång övertalats och bara missat fyra seriematcher på 13 år. Unikt. Står för en grundtrygghet i Kalmar FF och har gjort att föreningen aldrig har behövt scouta andra målvakter – utan istället bara haft en ”billig” juniorbuckup.

6) Henrik Rydström

Är fortfarande underskattat av en del. Märkligt – hade Rydström spelat i en storstadsklubb hade han varit en A-landslagsspelare för länge sedan. Debuterade i A-laget redan 1994. Står för vinnarkulturen i Kalmar FF och har på egen hand marknadsfört klubben för miljontalskronor genom sin vassa tunga och finurliga penna.

7) Ola Ragnarsson

När det har blåst snålt kring Kalmar FF har många ledare försvunnit. Men Ola Ragnarsson, tränare, hjälptränare, lagledare, styrelseman, har alltid funnits kvar. Syns numera lite utåt, men gör fortfarande mycket i det dolda för föreningens A-lag.

8) Leif Widén

Får kanske något orättvist stå för Östers IF:s oförmåga att hota Kalmar FF om talangerna i närområdet. Widén kom som sportchef till Öster 1998 och har sedan dess bland annat missat Johansforstrion med Elm i efternamn. Sålde 1999 Lasse Johansson och har inte snott en talang från Kalmar FF sedan Stefan Landbergs tid. Givetvis ett underbetyg för ÖIF som hellre har tittat mot Afrika. Det har naturligtvis gynnat Kalmar FF.

Anmärkningsvärt är dock att Kalmarborna har slutat ”hata” lillebror från Växjö. Klassikerramsan ”Öster åker ur i år” har tystnat för länge sedan – och för en vecka sedan fick till och med ÖIF applåder när speakern på Fredriksskans berättade att laget vann första kvalmatchen mot Jönköpings Södra. Första gången det hände under Kalmar FF:s 99-åriga historia.

9) Patrik Rosengren

Upp-och-ned-ned-och-upp-och-ned-och-upp och till slut ett etablerat Allsvenskt lag.

Det var först när Patrik Rosengren valde att lämna Mjällby till förmån för Kalmar FF 2002 som föreningen lyckades bita sig kvar i Allsvenskan. Det var mycket ”Bagarns” förtjänst som orubblig försvarschef. Flera experter har sagt att ”Bagarn” är den bäste spelaren som aldrig fått göra en landskamp. Jag håller med. Har under hösten förpassats till bänken – men omdömet kvarstår. Utan ”Bagarn” hade kanske inte KFF haft allsvensk status just nu. Lätt "tragiskt" att han i går inte fick hoppa in i sin sista match på Fredriksskans.

10) Ulla Elm

Oerhört klok fotbollsmamma som tillsammans med pappa Johnny (hade själv grymma inkast och spelade på division 3-nivå) har matchat fram bröderna David, Viktor och Rasmus försiktigt och förståndigt. Hon kom tidigt i kontakt med förre Österspelaren Tony Westring som en längre tid har fungerat som familjens vän och rådgivare. Både Rasmus och Viktor var i unga år på väg att lägga av med fotbollen på elitnivå – men stöttades av mamma Ulla och valde att fortsätta. Något som båda de yngre Elmbröderna i går tackar sin mor för. Och Kalmar FF borde tacka Ulla – utan hennes stöd till sönerna hade troligen Kalmar FF inte blivit svenska mästare...