Svenskklubbens öde kan påverka VM-trupp
DOKUMENT: Historien om hur Greklands mest anrika klubb – Panathinaikos – misshandlats i åratal
Uppdaterad 2018-04-30 | Publicerad 2018-01-08
Niklas Hult och ytterligare sju spelare har stämt sin klubb Panathinaikos på miljonsummor.
I dag tas ärendet upp i grekiska fotbollförbundets skiljedomstol. Åratal av vanskötsel av den klassiska storklubben har nått vägs ände.
Följderna?
Domen kan påverka såväl den svenska VM-truppen som storpolitiskt på EU-nivå om det förändrar maktbalansen i Grekland.
Sportbladets Michael Wagner ger bakgrunden i ett osannolikt drama.
Den VM-aktuelle svenske ytterbacken Niklas Hult, som under det senaste året varit en av Panathinaikos jämnaste och bästa spelare, fanns inte med på planen eller i truppen när Atenklubben under söndagseftermiddagen tog en 2-0-seger (två straffar) mot ligajumbon Platanias.
Ingen av lagets fyra svenskar fanns för övrigt med i startelvan: Gische Molins är skadad, Mattias Johansson satt på bänken hela matchen, Oscar Hiljemark kom in efter paus och Niklas Hult har ju stämt klubben på 3,6 miljoner kronor i utebliven lön – och då är det kanske inte så rimligt att man a) blir uttagen eller b) vill spela för en klubb som man försöker lämna.
”Behövde segern”
– Vi behövde den här segern väldigt mycket, sa pressade tränaren Marinos Ouzounidis efter matchen för att sedan ganska omgående få svara på frågor som snarare handlade om klubbens överlevnad.
Ouzounidis är en av få som uttalar sig när många ur Panathinaikos ledning medialt har gått under jorden.
– Det kan komma beslut den här veckan. Då får vi se hur många spelare som lämnar klubben, om vi kan omgruppera truppen. Just nu är det svårt att få nya spelare till Panathinaikos…, sa Ouzounidis.
Panathinaikos är både Greklands äldsta aktiva fotbollsklubb och också den enda att ha nått en internationell cupfinal, finalförlusten i Europacupen mot Ajax 1971.
När den grekiska fotbollen professionaliserades 1979 klev familjen Vardinogiannis, en del av den grekiska oligarkin, in som ägare av föreningen.
Efter Uefacupguldet med IFK Göteborg 1987 flyttade tränaren Gunder Bengtsson till Aten och blev under två år, och två grekiska cupvinster, den första svenskkopplingen i klubben. Det kom att bli desto fler senare.
Sommaren 2000 ärvde Giannis Vardinogiannis aktiemajoriteten inom familjen i Panathinaikos.
Den sexfaldige grekiske rallymästaren och skeppsmagnaten är gift med svenska Melissa Gromell, tidigare modell och skönhetsdrottning, och sedan ett par år in på 2000-talet har det hela tiden funnits svensk representation även på planen i den grekiska storklubben.
2006 blev Hasse Backe tränare i Panathinaikos under några stormiga månader.
Tappade i intäkter
– Min uppfattning var att familjen Vardinogiannis hade stenkoll på det som hände i klubben. Men de grekiska klubbarna hängde inte med andra utländska ligor i intäkter. Man hade inte råd att värva lika bra spelare längre, säger Backe, som fick sparken efter bara fyra månader.
När de tidigare återkommande framgångarna i det internationella cupspelet uteblev och Panathinaikos bara tog hem en mästar- och en cuptitel under en tioårsperiod ökade trycket från fansen på ägarfamiljen Vardinogiannis.
2008 sålde familjen en stor ägarandel av Panathinaikos till nya investorer, 750 miljoner kronor pumpades in i klubben som värvade spelare för stora summor.
Det gav en grekisk dubbel säsongen 2009/10, men pengarna tog också åter snabbt slut.
2012 var svenske Mattias Bjärsmyr en av flera spelare som drog PAO inför grekiska fotbollförbundets skiljedomstol för att få ut lönepengar han hade rätt till.
Mittbacken fick ut sina pengar och träffade en överenskommelse med Panathinaikos om att få bryta kontraktet.
Det var bara en av många dåligt skötta spelaraffärer för Panathinaikos utan att Bjärsmyr hade misskött sig på något sätt.
Exemplen där mångmiljonlöner gått till namnkunniga spelare som inte presterat eller där klubben gått miste om framtida transfersummor när spelare kunna lämna gratis eller billigt är flera.
Den onda spiralen med dåliga sportsliga resultat, sparkade tränare och vågade chansningar i förhoppning om intäkter från framgångsrikt Europaspel (som inte infriats) har bara snurrat snabbare.
De ständiga planerna på en ny stadion har hela tiden skjutits på framtiden.
En av investerarna från 2008 och större ägarna, Giannis Alafouzos, insåg 2012 att det inte gick att fortsätta som tidigare och överlät en stor del av sina aktier till klubbens medlemmar med tanken att fansen både skulle aktiveras demokratiskt genom att välja ledningen och bidra till finansieringen av föreningen.
Berg ordnade cuptiteln
Men Alafouzos idé om en medlemsfinansierad klubb sammanföll med sammanbrottet i den grekiska ekonomin och det årliga tillskottet i klubbudgeten från medlemmarna föll dramatiskt.
Det blev bara en titel, en cupseger 2014 efter ett hattrick i finalen av Marcus Berg, åter en allt mer pressad ekonomi och plötsligt i höstas meddelade även Giannis Alafouzos att han ville lämna Panathinaikos.
I ett pressmeddelande skrev Alafouzos att han sedan 2012 pumpat in nära 400 miljoner kronor av sina egna medel i Panathinaikos och åtagit sig att stå som garant för skulder på nära 200 miljoner kronor som föreningen dragit på sig under hans tid i ledningen.
– Jag hade en romantisk villfarelse att det skulle gå att skapa en frisk klubb utan några dolda agendor bakom fotbollsscenen och även förändra den grekiska verkligheten. Jag hade fel, sa Alafouzos. Systemen och mentaliteten som förhindrar vårt land från att ha en normal, europeiskt fungerande fotbollsverksamhet är för djupt rotade.
Kopplingarna mellan de fyra stora klubbarna – Olympiakos, Panathinaikos, AEK Aten och PAOK från Thessaloniki – till oligarker, politiker, ultrasorganisationer och grekiska fotbollförbundet diskuteras och debatteras ständigt.
– När jag kom till Panathinaikos sa ägaren till mig vi inte kunde vinna ligan de närmaste två åren oavsett hur bra vi var. Olympiakos skulle vinna ett par år framåt, säger Hasse Backe.
När Panathinaïkós Athlitikós Ómilos, förkortad PAO, bildades 1908 var det som en förening med många olika idrotter. Sektionerna gick sedan skilda vägar och har i dag inte mer än historien och namnet gemensamt.
Basketklubben Panathinaikos är Greklands mest framgångsrika och en stormakt inom europeisk basket.
Ekonomin och organisationen är stark och sedan 1992 är familjen Giannakopoulos, ägare till Greklands största läkemedelsföretag, också huvudägare i basketklubben.
Giannakopoulosfamiljen har vid flera tillfällen under de senaste åren tittat på möjligheterna att gå in i fotbollsklubben med samma namn, men när man granskat skuldberget och de komplicerade förhållandena bakom kulisserna närmare så har man dragit sig ur en eventuell affär.
AEK ändrade reglerna
2013 ansökte en av fotbollsrivalerna, AEK Aten om konkurs, degraderades till tredjedivisionen, många av AEK:s skulder avskrevs och snabbt påbörjades en klättring tillbaka med en friskare förening.
I kölvattnet av en mycket ansträngd allmän grekisk ekonomi gjorde flera andra klubbar på ett likartat sätt för att kunna börja om.
En väg även för fotbolls-Panathinaikos att gå?
Inte så enkelt.
– Reglerna ändrades efter AEK Atens vändning i seriesystemet, säger Sotiris Milios, redaktör på ledande sportsajten, SDNA. Om Panathinaikos förklaras i konkurs så måste de vara kvar i amatörligan i minst tre år och skulderna kvarstår när de återvänder till den professionella ligan.
– Enda sättet att bli av med skulderna är om klubben går upp i en annan förening i tredjedivisionen, men då får man inte använda namnet Panathinaikos eller föreningens logga i den nya klubben, säger Milios.
Någon som tycker att det ekar AFC Eskilstuna här?
Redan i somras drog Niklas Hult klubben inför grekiska fotbollförbundets finansiella skiljedomstol på grund av uteblivna ersättningar.
– Panathinaikos har haft lång tid att fixa det här med lönerna. Det är stora summor som jag och andra spelare inte har fått ut. Det har varit många diskussioner och många från klubbledningen som varit på möten med oss spelare och sagt att ”lönen kommer nästa vecka”. Nu har det nått till en gräns där jag kände att jag var tvungen att göra något, sa Niklas Hult till Sportbladet i somras.
Svensken och andra spelare fick nya garantier och Hult skrev även på ett nytt avtal med en högre lön.
– Panathinaikos är en klubb som slåss om titlar, spelar i Europa och har fantastiska fans. Det är ett bra liv här och fina förutsättningar att utvecklas, har Hult sagt i tidigare intervjuer med Sportbladet på plats i Aten och förklarat varför han valt att stanna.
Men åter blev det samma visa i klubben. Uteblivna löner och ett läge som blev ännu värre med Giannis Alafouzos avhopp i september.
Åtta spelare i domstolen
I december var det dags igen för Hult att ansluta till sju (!) andra – Giorgos Koutroumpis, Stathis Tavlaridis, Rasmus Thelander, Sebastian Leto, Juan Toche, Michael Essien och Jens Wemmer – nuvarande och före detta Panathinaikosspelare, som drar klubben inför förbundets domstol på grund av uteblivna ersättningar.
Skiljedomstolen har granskat ärendet och när förhandlingarna återupptas den här veckan tror många i Grekland att ett besked kan komma snart.
Försätts klubben i konkurs? Får Panathinaikos en tidsfrist på sig?
Enligt uppgifter i grekisk media är skulderna på närmare 400 miljoner kronor och där 35 miljoner kronor förfaller till betalning sista januari.
Klubben vill inte låta spelarna bryta kontrakten för att i stället kunna ta betalt för spelarna vid försäljningar till andra klubbar i det nuvarande transferfönstret. Sålda spelare ska man sedan ersätta med andra, billigare – som exempelvis IFK Göteborgs Mikael Boman, som kan värvas gratis som Bosman.
Riskerar VM-platser
Samtidigt tickar klockan och utan ett klargörande domstolsbeslut från förbundet blir det ont om tid för VM-aktuella Oscar Hiljemark och Niklas Hult att hitta klubbar där de kan få speltid under våren.
Enligt tidningsuppgifter – det är svårt att hålla något hemligt i grekiska fotbollsklubbar – pågår det även ett politiskt lobbyarbete i det fördolda.
Panathinaikos uppemot tre miljoner fans ger en mycket stark väljarbas för den politiker som lyckas ta åt sig äran över att eventuellt ha räddat Greklands mest anrika fotbollsförening från konkurs och tvångsdegradering.
Även om det just nu, återigen, ser ut som ett omöjligt uppdrag.
Fotnot: Sportbladet har sökt Niklas Hult. Han har avböjt att kommentera. Och enligt grekiska SDNA ska Niklas Hults representanter ha bett det grekiska rättsväsendet att skjuta upp rättsförhandlingen gällande stämningen mot hans egna klubb och på så sätt undvika eventuella straff mot klubben. Nytt datum för förhandlingen är 15/1.