Familjen Island är mer sammansvetsad än någonsin tidigare

Uppdaterad 2016-06-17 | Publicerad 2016-06-16

”Ännu är inga vulkaner bestigna – håll fötterna på jorden”

Lasse Lagerbäck försöker ta ner sina spelare på jorden efter skrällpoängen mot Portugal.

ANNECY/MARSEILLE. Ännu är inga vulkaner bestigna, håll fötterna på jorden, hårt jobb återstår.

Den isländska fotbollsfamiljen har lämnat Annecys alpmoln för Ungern på Stade Vélodrome.

Mer sammansvetsad än någonsin tidigare.

Nog för att Lars Lagerbäck har börjat omfamna medierna på äldre dar men han gör det varken gratis (som expert i Viasat) eller utan anledning (i rollen som förbundskapten).

Det finns, förstås, alltid en anledning. Annars gäller det att hitta en.

Ibland handlar det om att kunna ställa mat på bordet, ibland om att avancera i ett fotbollsmästerskap.

Efter Portugal-matchen har anledningen varit att sända ut ett budskap:

– We haven't started climbing any volcanos yet. We have to keep our feet on the ground and do a good job against Hungary, otherwise we lose that game.

Ännu är inga vulkaner bestigna, håll fötterna på jorden, hårt jobb återstår. Det är Lagerbäcks budskap, framför allt till de egna spelarna.

Skyfall som skrämde en man från Västmannaöarna

Det var alltså inte särskilt överraskande att både yttermittfältaren från Charlton, Johann Gudmundsson, och Malmö FF-mittbacken Kári Árnason pratade om just detta när de skickades fram till den internationella, och för all del, inhemska pressen två dygn före Ungern-matchen i Marseille.

– Vi har inte vunnit något ännu, sa Árnason.

– Vi måste ha fötterna på jorden, fyllde Gudmundsson i innan Lagerbäcks förbundskaptenspartner Heimir Hallgrimssont knöt ihop säcken:

– Det är viktigt att vi påminner varandra om det hårda arbete vi la ner mot Portugal.

Viss skillnad mot hur det lät från Árnason & Co. direkt efter krysset mot Portugal:

Går ni vidare från gruppen nu?

– Ja ja, det gör vi.

Ingen tvekan?

– Nä.

Två dagar senare har den isländska fotbollsfamiljen lyssnat på sin vise ålderman, det är tydligt, även om Lasse himself lös med sin frånvaro på dagens mediesamkväm.

Kanske dränerade han fotbollsplanen efter det oväder som sköljde över Annecy i natt.

– Ett monsunregn som vi måste anpassa vår träning efter, suckade Heimir Hallgrimsson bekymrat.

Vi talar alltså om ett skyfall som till och med skrämde en man från Västmannaöarna, då förstår ni magnituden.

Hallgrimsson är en annars en positivt sinnad islänning som påminner vagt om Robert Redford till utseendet, är tjänstledig från ordinarie jobbet som Hemöns ende tandläkare för att skolas in som Lars Lagerbäcks efterträdare.

Heimir Hallgrimsson har en annorlunda tradition: På väg till landskamperna i Reykjavik promenerar han förbi den officiella supporterpuben för att dela ut startelvan innan den är officiell till de cirka 300 fans som brukar samlas där för uppladdning.

– Det låter kanske dumt för en utomstående men det är en fin tradition jag har. Det roliga är att startelvan är konfidentiell men ingen av fansen har vid något enda tillfälle fotograferat av den eller spridit den på sociala medier. Det visar hur uppskattat det är, och vilken respekt fansen visar oss.

Du får gärna dela ut den här också? försökte jag.

– Det skulle jag kunna göra men er litar jag inte på som jag litar på fansen, sa Heimir Hallgrimsson med ett snett leende.

”Fira vad? Vi har träning”

Under EM har traditionen fått göra en paus, det är helt enkelt för många isländska fans på plats i Frankrike: 7 000 mot Portugal väntas bli 10 000 mot Ungern.

Fredag 17 juni, dagen innan match, är dessutom Islands nationaldag och tusentals supportrar tänker fira den i Marseille.

Johann Gudmundsson, yttern som slog det fina inlägget till Birkir Bjarnasons 1–1-mål mot Portugal, fick frågan om han också tänker fira:

– Fira vad? Vi har träning i morgon.

Det är er nationaldag i morgon.

– Är det i morgon? sa Gudmundsson förvånat men fann sig snabbt:

– Du ser, vi har bara fokus på Ungern-matchen.

Efter pressträffen frågade jag en isländsk kollega om nationaldagen är en stor sak på Island, om det var anmärkningsvärt att Johann Gudmundsson inte hade koll på den?

– Ja, det är det. Men han är väldigt korkad.

Okej, det citerar jag dig inte på.

– Äh, han är min bäste vän.

Okej, då citerar jag dig på det?

– Gör det! sa den isländske kollegan glatt.

Hårt jobb återstår

När det talas om landslag ”som är som en enda stor familj” brukar jag vanligtvis dra öronen åt mig. Få landslag lyckas nämligen skapa den sammanhållning som kan byggas upp i klubblag under lång tid.

När det gäller Island är det ingen överdrift.

Här har journalister den isländska flaggan tatuerad på överarmen, förbundskaptenen delar ut hemliga startelvor på supporterpuben och spelare och murvlar skojar med varandra genom den internationella pressen.

Samtidigt som de påminner varandra om vad som gäller härnäst:

Ännu är inga vulkaner bestigna, håll fötterna på jorden, hårt jobb återstår.