”Det nya tänket”

Nu ska ungdomslandslagen satsa på kantspelare

De största talangerna får spela centralt. Nu satsar svenska fotbollförbundet på kantspringare i ungdomslandslagen.

– Vi väljer inte längre bara spelare som kommit längst i sin utveckling, säger utbildningsansvarige Claes Eriksson.

Efter Oscar Wendts bleka insats som vänsterback mot Ungern i fredags har debatten kring svensk fotbolls svaga ytterbackar aktualiserats.

Men frågan är gammal.

Sportbladets genomgång visar att landslagets tunga förluster under 2000-talet alla präglats av svaga insatser på ytterbackspositionerna.

”Selektering”

En förklaring kan ligga i att många av landslagets ytterbackar på senare år inlett sina karriärer på andra positioner. En annan är att de unga, lovande spelarna som slår sig fram i ungdomslandslagen inte är vana vid att spela ytterback – och att de mest framträdande får spela centralt i banan.

– När det sker en selektering i klubblagen så hamnar de tongivande spelarna i mitten av planen som mittfältare, mittbackar eller anfallare, om de är bra på att göra mål, säger Claes Eriksson, utbildningsansvarig på svenska fotbollförbundet.

Ändrad strategi

För två år sen la förbundet om sin strategi i urvalsprocessen till ungdomslandslagen.

– Numera kallar vi inte bara de 40 spelare som nått längst i sin utveckling. Gjorde vi det skulle vi nästan bara få spelare som trivs bäst centralt. I stället satsar vi på att kalla in 4-5 spelare till varje position och ger dem tidigt en tydlig roll. Om 4–6 år kan vi se resultatet av det nya tänket.

Att den moderna ytterbacksrollen ställer höga krav både offensivt och defensivt på en spelare är en sak. Men enligt Claes Eriksson hämmas de svenska juniorerna av en alltför kort säsong och att riksserierna håller för låg kvalitet.

– Vi måste få en nationell liga för våra 16–18-åringar, som ishockeyn har. De spelare som nått längst i sin utveckling måste också få mäta sig med de bästa spelarna, och det går inte när pojk- och juniorallsvenskan är uppdelad i nord och syd.