Att vinna utan att glänsa är mästartakter, Malmö

Stefan Alfelt

Alfelt: Jag kan njuta mer av en sån här match än 90 minuters Barça-uppvisning

MALMÖ. Oavgjort hade kanske varit mest rättvist. Blåvitt kunde till och med ha vunnit.

Men MFF vann. Mästarlag vinner såna här matcher.

Det är bara det att det finns ett lag till som vinner såna här matcher.

Vi ser matcherna, analyserar dem, jämför restprogram, tror, gissar och är lika tvärsäkra ena dagen som totalt ovetande nästa.

Årets guldstrid går inte att tippa trots att så få matcher återstår. Inte ens om Helsingborg förlorar den första av sina två mest svåra återstående bortamatcher. Den i kväll mot AIK.

För torskar HIF kan man ge sig tusan på att Trelleborg tvålar till storebror i nästa omgång medan HIF slår Gais och gör guldstriden helt jämn igen.

Hörde Göteborgs tränare Jonas Olsson säga att man kunde luras av stämningen på Swedbank stadion att vi hade sett en bra match.

– Det var den nämligen inte, sa Olsson.

Åh fan. Jag tyckte att det var en alldeles fantastiskt bra allsvensk match. Intensiv, underhållande, bra tempo och otroligt dramatisk. Märkligt att tränare som när man vinner ser en tjusning i tjongfotboll i stället bara ser brister i passningssäkerheten när man förlorar.

Båda försökte spela fotboll

Matchen var 90 minuter kamp i hårt tempo. Jag kan njuta mer av en sån match än 90 minuters Barcelonauppvisning med vackert bollhållande inom laget.

Både Göteborg och Malmö ville och försökte att spela fotboll. Malmö gjorde det bättre större delen av matchen men förlorarna skapade faktiskt flest och bäst målchanser, som ofta täcktes av MFF-försvarare som offrade sig helhjärtat.

Hårdraget skulle man kunna hävda att den till slut avgörande skillnaden var målvaktsspelet men det vore lite för grymt mot Göteborgs unge Marcus Sandberg.

Å ena sidan släppte han in ett skott han normalt tar 999 gånger av tusen medan Jonas Dahlin räddade en uselt slagen straff. Å andra sidan räddade Sandberg tre bra skott direkt i inledningen när MFF startade som ett verkligt mästarlag och Dahlin hade som sagt bättre hjälp av sina utespelare.

Sen kunde Sandberg agerat annorlunda vid MFF:s 1–0.

I stället för att gå ned tidigt kunde han gått ut och täckt men det avgörande misstaget i den situationen stod mittbacken Nicklas Carlsson för som likt en semafor stod med armen rakt upp i vädret för att påkalla domaren Stefan Johannessons uppmärksamhet på Daniel Anderssons eventuella hands.

Hade Carlsson sänkt armen och satsat på att komma i vägen och skära av bollbanan i stället hade han mycket troligt kunnat förhindra Malmös ledningsmål. När påverkade en höjd arm en domare senast? Någon som vet?

Dumt att inte låta Hysén skjuta

Thomas Olsson var Göteborgs bäste spelare men efteråt stod han som syndabocken med sitt försök att lura Dahlin genom att sätta straffen mitt i mål. Matchen var fylld av den typen av motsägelser.

Daniel Andersson skulle kanske ha varit avblåst för hands innan han gjorde 1–0. Jag tycker det ser ut så, men jag kan ha fel. Blåvitt skulle kanske inte haft straff. Om det är avsikten som räknas tycker jag att det ser ut som att Pontus Jansson försöker komma undan Hannes Stillers skott med sin arm mer än att han försöker stoppa det.

Göteborgs fem straffmissar i år får lagledningen ta på sig. Man hade en säker straffskytt i Ragnar Sigurdsson men gav honom bara en chans i år. Att sen inte använda lagets naturlige målskytt Tobias Hysén bara för att han missade en straff i fjol är lika dumt.

Hyséns sena reduceringsmål var matchens läckerhet. Mycket snyggare gör man inte ett fotbollsmål. Elegant nedtagning, ryck mellan Pontus Jansson och Ulrich Vinzents och så en elegant utsidesflipp utan chans för Dahlin. Hur läckert som helst.

Malmö var stundtals ett guldlag med toppar som vänsterbacken Ricardinho som räddade ett mål med ändan på mållinjen, slog frisparken till 1–0 och slog matchens läckraste passning. Andra toppar var naturligtvis Daniel Andersson, Dahlin, Malmös stabila innermittfält Ivo Pekalski och Wilton Figueiredo – men poängen är att MFF är bra även när alla som ska vara bra inte är det samtidigt.

Fast det gäller för Helsingborg också.