Åtta steg från guld

Uppdaterad 2018-08-07 | Publicerad 2008-09-14

Efter klubbflykt, frisyrbyten och tunga fall är duon Bergstrand & Rydström vid målet

Vintern 1997 mötte Kurt-Arne den långhårige Henrik i ett trångt samlingsrum.

De hittade varandra under samtal om böcker, fotboll och filosofi.

Elva år senare är de inte bara allsvenskans mest omaka duo – de håller tillsammans på att plocka hem Kalmars första SM-guld.

Följ ämnen

Våren 2001 tjöt telefonen hemma hos Henrik Rydström. Det var tränaren för det allsvenska storlaget Helsingborg som ville snacka allvar.

Men inte för att värva mittfältaren, inte för att få tips om en kommande motståndare.

Nej, mitt i toppjakten ville han bara höra hur Henrik mådde. Om träningarna var roliga, om Lasse och Wastå var glada.

– Nanne trivdes här i Kalmar och ringde mig flera gånger den våren för att småsnacka. Han ville kolla hur snacket gick i gruppen så jag försedde honom med insiderinformation, säger Rydström.

Varför ringde han just dig?

– Det handlar väl om personkemi. Vi är inte lika som personer, men tänker väldigt lika. Och jag tror att allt bottnar i att han inte villa släppa kontakten, han kanske ville tillbaka.

”Lätt torr och fumlig”

Vänskapen inleddes i samlingsrummet ”Skansen” i november 1997. Kurt-Arne, som ännu inte hade bytt namn till Nanne, hade tagit över Kalmar efter tre år hos ärkefienden Öster och en fiaskosäsong i ex-allsvenska Oddevold.

Enligt Rydström var oron stor inför vad ”mannen med den jättehöga frisyren” skulle hitta på, men Bergstrand ställde sig självsäkert vid whiteboarden.

Och plöjde sig igenom årets taktik.

– Vi satt hela laget i det trånga rummet, efter fem sekunder var syret slut. Men Nanne var som han är nu: lätt torr och fumlig. Han förklarade att han aldrig kommer ryta och skälla på oss, han ville att vi skulle ta eget ansvar. Gruppen i stort hade problem med det här, det är bekvämt att ha någon som skriker ”spring” och ”sluta spring”, säger Rydström.

Men 21-årige Henrik hade inga problem med ledarstilen, äntligen slapp han behandlas som ett barn. Ansvaret fungerade som gödningsmedel och Rydström växte både på planen och i Bergstrands ögon.

Som belöning korades han till lagkapten.

– Det var för hans egenskaper att driva på laget och använda kroppsspråket. Och så ligger han mitt i banan och har lika nära till hela gänget, säger Nanne.

Hur bra kom ni överrens?

– Vi har alltid haft en bra relation. Ibland kan man inte förklara varför man går bra ihop med andra, men jag har alltid haft lätt för människor med en stark inre drivkraft. Och det är kul att diskutera med Henrik, kul att överbevisa honom. Vi pratar om fotboll, men gillar också diskussioner som är lite djupare, filosofiska saker.

Nanne tog upp laget

1998 var Kalmar nykomlingar i söderettan, men med Nanne vid sidlinjen och Rydström gnagandes på innermitten inledde de med sex matcher utan förlust. Trots en svacka under sensommaren slutade säsongen i triumf: Kalmar tog sig upp i allsvenskan.

Året efter rann Nannesuccén vidare.

Tråkiga Kalmar chockade Djurgården, Malmö och Hammarby och personifierades av Henrik Rydström som var ofarlig framåt, men en fradgande hund i defensiven.

Men mitt i sommaren briserade en bomb i truppen: Nanne hade redan skrivit på för Helsingborg trots att höstsäsongen återstod. Efter beskedet var Kalmar för all del lika tråkiga – men framgången hade lämnat dem.

På de avslutande nio matcherna gjorde laget tre mål, vann inte en enda match och fick se konkurrenterna svischa förbi i tabellen. Det slutade med ett misslyckat kval, en biljett till nystartade

Superettan – och ett slut på Rydströms och Bergstrands intensiva relation.

”Han kör sitt eget race”

För visst fanns Kalmar kvar i Nannes hjärta trots att hans nya lag spelade Champions League, och visst ringde han till Rydström flera gånger för att prata av sig – men något hade förändrats.

– Nanne kom tillbaka till oss 2003. Sedan dess vill han fortfarande att vi ska ta eget ansvar, men i grunddragen kompromissar eller frågar han inte om någonting. Han kör sitt race nu, säger Rydström.

Så han åkte till Skåne och blev diktator?

– Ja. Eller åtminstone en väldigt hård demokrat.

Hur förändrades han taktiskt av Helsingborgstiden?

– Han är mer beslutsam och vet inför varje säsong vad han vill göra de närmsta fem åren med Kalmar. Sedan är varje träning och samling ett steg mot det. Nittiåtta testade han sig mer fram.

Och er relation: hur många gånger har du varit hemma hos Nanne sedan dess?

– Hemma? Haha. Det har jag aldrig varit.

Vore det konstigt?

– Nänä, men för varje år som går blir han än mer noggrann med att hålla isär fotbollen och allt annat. Sedan han kom tillbaka har vi ingenting utanför planen.

Mellan tränarjobbet i Helsingborg och comebacken i Kalmar läste Nanne idrottspsykologi och föreläste.

Nu är han bombsäker på vilket avstånd han ska hålla till sina spelare.

– Man kan inte bli polare rätt ut, gör man det kan det misstolkas av övriga spelare. När man jobbar med en grupp får man inte favorisera en spelare. Det här är mer en relation mellan tränare och lagkapten som råkar vara väldigt god, säger Bergstrand.

Så ni väntar till efter karriären med att komma ut som vänner?

– Så kan det bli. Nu umgås vi inte alls förutom på träningar, men visst kommer vi nog ses senare i livet.

Hur svår är Henrik att peta från startelvan?

– Alltså, jag har bytt ut honom en gång i år, glöm inte det. Men visst ska det mycket till för att flytta på en spelare som ger sådan energi till laget. En sådan positiv kraft.

Guldet inom räckhåll

I dagens allsvenska återstart mot Hammarby åker Rydström inte ens med upp till Stockholm, hans varning mot Sundsvall ledde till avstängning.

Men sedan följer de åtta viktigaste matcherna hittills för radarparet Rydström och Bergstrand.

Nu är de åtta steg från att ta Kalmars första SM-guld hittills.

Åtta kliv från att kröna elva års gnabb om spelövningar och Immanuel Kant med en pokal.

Vem vet, sedan kanske Henrik till och med får besöka Nannes hem.