Rasmus Elm: Det kan ta några år

Simon Bank

KALMAR. Kalmar FF fortsätter att vara ett riktigt bra fotbollslag. Då och då.

Men för att bli det i hela matcher?

– Vi kan spela med fyra anfallare ibland, då är vi ett mycket bättre fotbollslag än vi är här. Jag vet inte varför vi inte gör det, säger Rasmus Elm.

I en halvlek spelade de ut IFK Göteborg, i 88 minuter ledde de mot IFK Göteborg.

Ändå slog de inte IFK Göteborg.

– Det känns som en ren jävla förlust, vi är ett mycket bättre lag, dundrade lagkaptenen Viktor Elm.

En bit därifrån stod lillebror Rasmus och suckade.

Ni blev väldigt försiktiga på slutet?

– Ja, onödigt försiktiga. I första halvlek har vi ju fullständig kontroll, sen vet jag inte vad som händer riktigt. Vi slutar att pressa som vi ska, och får inte vi mittfältare något startskott så måste vi falla.

När ni är så dominanta, kan du inte sakna ett djupledshot i ert spel då?

– Samtidigt finns det inte jättemycket plats att spela på. Vi måste gå runt, men vi saknar lite finmotorik, inspel och väggspel och så. Vi har inte hunnit dit riktigt. Det kan ta några år innan anfallsspelet sitter.

Ni spelar ofta bra, men har svårt att hålla i det i 90 minuter.

– Så är det ju. Vi är mycket bättre när vi tar ett steg fram, istället för att spela med fembackslinje som det blir ibland. Att vi kliver. Vi kan spela med fyra anfallare ibland, då är vi ett mycket bättre fotbollslag än vi är här. Jag vet inte varför vi inte gör det.

Ständiga tränarbyten

Då måste man väl också lita på att man är ett bra fotbollslag?

– Ja, men då skulle vi vinna boll på andra ställen, högre upp. Vi vet att vi har skickliga spelare, men vi kommer inte nära riktigt när vi inte gör rätt saker.

Vad krävs för att ni ska tunna ta det steget?

– Vi har fått börja om med nya tränare fyra, fem år i rad. Låser det sig så måste vi hitta vägar för att bryta ner det. Vi har alla möjligheter att bli ett sådant lag, men vi måste ha en säkerhet och en självklarhet i hur vi spelar. 

Mot Blåvitt var Rasmus Elm överlägsen på planen före paus, i andra halvlek märktes han egentligen bara en gång – med en sublim 60-meterspassning till Isak Magnusson som låg bakom Papa Dioufs 1–0-mål.

Hur nöjd är du med den passningen?

– Det var bra. Jag passar, Isak springer och Papa nickar… som det ska vara.