Leifby: Det här var precis vad Hammarby behövde

Marcus Leifby

VÄSTERÅS. Vi åkte till Liston-landet för att ta reda på hur Hammarby står rustade inför det stundande kvalet.

Vi åkte därifrån utan svar – men med ytterligare en fundering.

Det kanske inte blir något?

Efter sju sorger, åtta bedrövelser och lika många deppkrönikor med min signatur (jag får stimpengar från AstraZenecas Losec-konto) fick Roger Sandberg äntligen sätta sig på en presskonferens och konstatera att hans Hammarby för en gång skull hade vunnit en match på samma sätt som de förlorat alla andra.

Västerås tog ledningen, och det ganska så rättvist, men bjöd tillbaka Hammarby in i matchen med slarv, misstag och enkla fadäser.

Segermål – ett sällsynt ord

Maic Sema placerade in 1–1 med en vänster som tog en evighet på sig att leta sig in i maskorna bakom Daniel Svensson i VSK-målet.

Kvarten senare fick han bollen av ett duttande hemmaförsvar, gick runt samme Svensson och rullade in segermålet.

Segermålet.

Ja, läs det en gång till.

Segermålet.

I Hammarby-mått mätt har det ordet varit så sällsynt den här säsongen att det borde fridlysas.

Det här var andra gången Bajen lyckades vända ett underläge till seger den här säsongen och precis som senast (Landskrona hemma 18 april) var det Sema som gjorde det.

Precis vad Bajen behövde

Och var det någon höstmatch Hammarby verkligen behövde vinna så var det just den här.

För samtidigt som Sema firade så att han nästan försvann i Bajen-klacken (vem som helst hade kunnat stoppa ner honom i en ryggsäck) vann både Värnamo och Jönköping sina måstematcher i en annan del av Sverige.

Med fyra omgångar kvar av superettan är tabellen så jämn att ingen under 15 år får titta på den.

Hammarby har en poäng upp till Assyriska (ett Assyriska som nyss slogs om en kvalplats till allsvenskan), ytterligare en upp till Värnamo och tre till Jönköping Södra och Ljungskile.

Dessutom har Hammarby både Värnamo (b) och Jönköping (h) kvar att möta.

Hade jag varit Bajen-supporter hade jag googlat ”högkostnadsskydd” och lagt mina pengar på andra saker än dyra fyrverkerier.

Segern mot Västerås var ändå, trots alla bjudningar, ett styrkebesked.

Inte på sättet den kom – utan ATT den kom.

Jag tror att det här var precis vad Hammarby behövde för att göra en luffarsnytning, repa mod, knyta näven, börja våga lite mer, gå på avslut och vinna precis så många eller få poäng de behöver för att klara sig kvar i superettan.

Utan kval.

Gör de det kan de till och med sjunga med i refrängen till ”Looking back over my shoulder”.

För visst fan lyssnade de på Maic and The Mechanics när de åkte hem från Västerås igår?