”Fifa är på många sätt mäktigare än FN”

Uppdaterad 2016-10-28 | Publicerad 2016-10-23

Evelina Christillin, Fifa-styrelsens första kvinna, i exklusiv intervju om objektifiering, det nya Fifa, arbetet för damfotboll och mänskliga rättigheter

turin. Hon presenterades som en vacker kvinna.

Men Evelina Christillin tänker inte bli något kuttersmycke.

Sportbladets Jennifer Wegerup fick en exklusiv intervju med Fifa-styrelsens första kvinna.

– Jag kommer inte att vara ett kvinnligt alibi, lovar hon.

Hennes skratt är högt och stiger mot taket under restaurang Arcadias mäktiga valv. Runt oss lunchar Turins finfolk. Evelina Christillin tittar en gång till på min mobilskärm och jag översätter rubriken: ”En väldigt vacker kvinna”.

Så presenterades den första kvinnan i Fifas styrelse av Uefas Angel Maria Villar Llona i september. Ingen smakstart för Fifa i arbetet mot gubbväldet.

– Jag som har två universitetsexamina… Och som har och har haft så många höga befattningar. Varför ska han då fokusera på mitt utseende, säger Evelina Christillin och ruskar på huvudet.

Hon har lyckats undgå hela rabaldret.

– Jag hörde inte vad han sa, jag var så fokuserad på stundens storhet just då. Och här i Italien blev det inga rubriker. Men ni i norr är anständiga, mer jämställda!

Christillin slår ut med händerna, vinkar rappt till sig kyparen, som hon känner, förstås.

– Man kan bara skratta åt det! Jag ältar inte saker, men jag noterar dem…

En glimt i ögat medan hon befaller fram ”det bästa lokala vinet” åt mig och en fylld pasta och berättar livligt om restaurangens historia; Evelina Christillin bär sin digra bildning lika lätt som sin dyrbara handväska.

– Fokus ska aldrig läggas på utseendet men kvinnor ska inte behöva vara som män heller, säger hon.

Mörkblå kostym, en vit blomma på kavajslaget. Inget struntprat, rakt på sak, men heller inga pampfasoner och ingen rädsla för att vara personlig. Evelina Christillin ler igen, lite bistert.

– Läste du vad käre Antonio Matarrese sagt om utnämningen av mig? Han sa ”låt oss inte lura oss själva, Christillins åsikter kommer inte att räknas”.

”Lärt mig att inte bry mig”

Matarrese, tidigare ordförande i det italienska fotbollsförbundet, var den senaste italienaren som hade en plats i Fifa, där han varit vicepresident, liksom i Uefa.

– Jag har lärt mig att inte bry mig om vad folk säger. Man måste våga anta en utmaning. Kan jag allt, alltid? Nej. Men man kan lära sig. Män har ofta överdrivet bra självförtroende och många kvinnor för dåligt, säger Evelina Christillin.

Kyparen kommer förbi igen, vi börjar prata om Zlatan.

– Hm, alla vi Juve-fans älskar honom inte. Du vet, han lämnade oss i svåra tider, säger servitören.

Christillin väntar tills han gått, säger:

– Jag gillar Ibrahimovic! Han var granne med min make, i Milano, under åren där. Du vet, jag pendlar mellan Turin och Rom i jobbet men min man måste vara i Milano, för sitt arbete. Zlatan och hans familj hade sin våning precis vid min mans. Zlatan var alltid artig och höll upp dörren för mig och log och var trevlig.

Christillins make Gabriele Galateri di Genola är en av Italiens mest inflytelserika företagsledare med en rad toppjobb genom åren. Hennes far Emilio var en mäktig man, även han, och en del sura rönnbär vill gärna få det till att Christillin tagit sig fram tack vare de mäktiga männen i hennes närhet. Kritik hon tar lätt på.

– Både min syster och jag kunde levt gott som pappas flickor. Men vi studerade, arbetade, skapade egna karriärer. Jag tävlade också i längdskidåkning bland annat, på hög nivå. Det var bra för mig, det lärde mig att tävla, att tänja på mina gränser, säger hon.

Christillin nådde b-landslaget samtidigt som hon var ett ljus i skolan. Hon har suttit på en rad höga stolar: som presschef på Fiat men också som chef för teatrar och muséer. Just nu styr hon turistlandet Italien som ordförande för ENIT, landets turistbyrå. Hon är också chef för Egyptiska museet i Turin, som hon gjort till en succé.

Tidiga sympatier för Juve

Christillins första verkliga utmaning kom när Gianni Agnelli, Fiat- och Juventusbossen som i många år var Italiens mäktigaste man, ville att hon skulle vara med och få vinter-OS till Turin.

– Jag hade inga kontakter i den världen, kunde inget på detaljnivå om OS, säger Christillin.

Hennes far var nära vän med Gianni Agnelli och hon lärde sig älska fotbollen och Juventus från barnsben. En söndagsutflykt för lilla Evelina kunde vara en helikoptertur upp i bergen ovanför Turin för skidåkning och sen lunch med hela Juventus. Hon växte upp med Agnellis förtroende, men också förväntningar på henne. Hon antog utmaningen.

Hennes första möte med Juan Antonio Samaranch, då ordförande för Internationella Olympiska Kommittén, blev minst sagt misslyckat.

– Han kallade mig för ”tjejen” och ”lilla gumman”, han tyckte jag var ung och okunnig och han kom från en machovärld.

Men Evelina Christillin gav inte upp.

– Några månader senare var vi inbjudna på semester hos Samaranch… Han ringde mig varje morgon vid 07 och jag var alltid vaken och förberedd. Och OS hamnade i Turin.

Ett litet leende över en av alla segrar på vägen.

Från OS till Uefa och Fifa som nu försöker göra om och rätt efter alla skandaler. Flera länder, bland annat Sverige, har legat på för att få in fler kvinnor på toppnivå. Italien såg sin chans att få en plats i Fifa igen, i det nya rådet med sex kvinnor, genom att låta Evelina Christillin bli Uefas representant.

– Det är klart att jag är en del av ett politiskt spel, en bricka, men det innebär inte att man inte ska ta chansen. Nu är jag här och ska göra allt jag kan.

Evelina Christillin bjuder på kaffe på sitt kontor, öppnar garderoben där hennes nya Uefa-kostym hänger.

– De sa att jag var för liten när jag provade den, att de måste sy in den. Men jag ska göra allt för att fylla ut den…

Du skriver historia med din roll i Fifa. Nu har du chansen att vara en förebild och att vara med och förändra i en av de allra mest manliga världarna. Hur känns det?

– Jag försöker att inte tänka så! Jag är inte en person som lovar saker i förväg. Men jag kan fotboll, jag har stått på läktaren sen jag var en barnunge, och jag är en person som inte är rädd för att lära mig saker. För mig handlar allt om en kombination av tuffhet och ödmjukhet, då kan man uträtta saker, säger hon.

Christillin satte sig inför det första Fifa-mötet nu i oktober, i Zürich, och hårdpluggade. Budgetar, årsredovisningar, böcker om Fifa, allt.

– Jag är duktig på att studera. Kanske hade jag läst på för mycket! Vi kvinnor är nästan alltid mer välutbildade än män och det uppskattas för lite. Men jag vill veta vad jag håller på med, ha koll på allt.

”Försiktigare med lyxen”

På samma sätt håller Christillin på att förbereda sig för vintriga bilresor på alpvägar till Zürich och Nyon.

– Man förlorar så mycket tid när man flyger. Och jag gillar att köra bil själv, det är en frihetskänsla.

Apropå bilar, jag läste om det senaste Fifa-mötet…?

– Ja, efter allt som hänt har Fifa bestämt sig för att vara lite mer försiktiga med lyxen. Så i stället för limousine hämtas vi i fina minibussar. Och restaurangen vi var på var kanske lite mindre luxuös än somliga var vana vid. Hotellet var femstjärnigt men inte det hotell man bodde på under Blatters tid. Allt gick utmärkt, men det fanns de som klagade, som saknade limousinerna. Då förstår du hur det gått till…

Vad vill du arbeta för?

– Två saker framför allt. Mänskliga rättigheter är den ena. VM ska inte gå till länder som inte respekterar det. Folk ska inte dö under arbetet med att bygga arenor. Det som hänt har hänt men i framtiden ska Fifa förstå sitt ansvar, vi är på många sätt mäktigare än FN! Fotbollen har den makten. Det vill jag arbeta för, säger Christillin och fortsätter:

– Den andra saken är kvinnorna, för damfotbollen och det större kring den, jämställdheten. Kvinnor och flickor ska ha samma möjligheter som män och pojkar.

Christillin slår ut med händerna:

– Allt för många inom fotbollen säger ”men damernas fotboll genererar inga pengar”. Det må vara sant oftast. Men då får vi arbeta för att ändra på det!

Förändring går långsamt men Christillin menar att både Uefa och Fifa nu tar viktiga steg.

– Kvinnor är inte godare än män. Men alla homogena grupper riskerar att bli fartblinda. I många länder är det också ännu så att bara vi kvinnor tar hand om barnen och de gamla. Det ger oss mer simultankapacitet och också mer perspektiv, mer ödmjukhet kring livet, en kontakt med verkligheten. En man som bara gör karriär tappar lätt fotfästet.

När alla pampar vill till himlen och åka limousine menar Christillin att kvinnor står kvar med fötterna på jorden, inte minst tack vare barnen.

– Min dotter Virginia är vuxen nu. Men att få barn ändrar dig och du accepterar också förändring lättare eftersom din kropp går igenom så många förändringar som kvinna.

Evelina Christillin begär ingen lön på egyptiska muséet utan låter den gå till att avlöna två unga extra medarbetare.

– Jag är engagerad i många olika välgörenhetsprojekt. Jag har haft det bra materiellt, alltid, och vill ge tillbaka så mycket jag kan. På samma sätt kan fotbollen ge ännu mer, till ännu fler, det är jag övertygad om, utan att vara naiv, säger Christillin.

Som avslutning på vårt möte får jag en rundtur bland de gamla egyptiernas skatter och historia. En påminnelse som är vardag för Evelina Christillin, om alla kungarikens, såväl faraonernas som Fifas, styrka, bräcklighet och förgänglighet.

Vi tar farväl och hon lovar att skicka mig en bild i Uefa-kostymen. När den sitter perfekt.