Hammarby - en klubb i fritt fall

Uppdaterad 2018-07-31 | Publicerad 2011-09-18

Kan spela på superarenan – i division 1 norra

Det verkade så lovande: gamla stjärnor, nya idéer och en toppmodern arena bara ett stenkast bort.

Men Hammarbys 2011-årgång kommer inte att bli ett klassiskt gäng som tog klubben tillbaka till allsvenskan.

Trots det kan man bli historiska.

På helt fel sätt.

Följ ämnen

Division 3-hockey vållar sällan någon större uppståndelse men matchen på Hovet den 27 februari i år var ett undantag. Att Bajen Fans slog Östervåla med 12-4 spelade inte så stor roll, det var det som hände i periodpaus två som var speciellt. Ut på isen stegade Hammarbys sportchef Gustaf Grauers tillsammans med Björn Runström.

Ikonen.

Stjärnan.

Den Store Återvändaren.

5098 personer var på plats den kvällen – av dem stod garanterat över femtusen upp och jublade när Runström signerade kontraktet där nere på isen.

”Dags för show”

Lite senare på kvällen svarade Gustav Grauers i telefon. Rösten var så gott som borta.

– Det blev så jävla bra. Jag fick rysningar över hela kroppen, sa han.

Med på isen var även Sinan Ayranci, 20, som redan hade passat på att höja temperaturen.

– Hammarby skulle få årets bästa värvning om de värvar mig, garvade Ayranci dagarna innan det blev helt klart.

Dessutom hade Paulinho, Runströms gamla allsvenska radarpartner, skrivit på för Bajen bara ett par veckor tidigare.

– Vår budget var helt full. Det är helt vansinnigt att vi lyckats värva Paulinho, Sinan Ayranci och "Runa", sa Grauers.

Runström var också förhoppningsfull.

– Att springa ut på ett fullsatt Söderstadion går inte att mäta med någonting annat jag upplevt, även om det nu är Superettan, sa han.

Kort sagt: Hammarby mådde bra. De senaste årens misslyckanden kändes för ett ögonblick avlägsna – nu drog alla åt samma håll. Minikravet från styrelsen var en kvalplats uppåt, det vill säga en plats bland de tre främsta.

– Det är dags för show, sa Ayranci.

– Ta hit tränarn'!

– Visa hjärta för helvete!

Stämningen på den andra sidan staketet var upprörd. Det var den 8 augusti och Hammarby hade förlorat mot Ljungskile på hemmaplan. Den allsvenska chansen hade rykt all världens väg och fansen som väntade utanför Söderstadion krävde svar. En uppenbart pressad Roger Franzén försökte förklara.

– Vi är precis lika besvikna som ni är, inledde han men möttes av burop och visselorkaner.

Tio dagar senare fick han sparken.

Namnen Sandberg, tidigare assisterande, tog över som huvudtränare.


 

"Stockholmsarenan ska bli en arena i världsklass".

Formuleringen kommer visserligen från www.stockholmarenan.se men det råder inget tvivel om att Hammarbys nya hemmaplan kommer att bli någonting utöver det vanliga. Projektet kostar någonstans runt tre miljarder och multiarenan med plats för 30 000 åskådare ska användas året runt för olika evenemang.

Från och med säsongen 2013 ska det spelas fotboll där. När spaden sattes i marken var Hammarby ett allsvenskt lag och de flesta – särskilt de som är inblandade i arenaprojektet – räknade förmodligen att det skulle förbli på det viset.

Nu är risken överhängande att Bajen spelar i superettan när invigningen sker. Nu är risken att Bajen spelar i… division 1 norra mot lag som IFK Luleå, Akropolis IF och IK Frej.

En säsong på sig att bli allsvenska

När jag tar upp ämnet med tränaren Roger Sandberg vill han inte ens snudda vid det.

– För min del handlar det till 99,99 procent vad vi kan göra den här säsongen, så de tankarna har jag inte ens.

Däremot tittar han gärna uppåt.

– Alla har förhoppningar på att arenan ska bli en viktig del av Hammarbys utveckling. Vi har en säsong på oss att vara i allsvenskan.

Känns det realistiskt just nu?

– Ja, det är väldigt små marginaler. Nu handlar allt om att klara oss kvar men sen blir det ny säsong. Jag tror att vi har förutsättningar att slåss i toppen av superettan.

Oavsett vilken serie Hammarby spelar i nästa år är det omöjligt att gissa hur det kommer att se ut då. Mer än halva truppen sitter på utgående kontrakt och samtliga förhandlingar är uppskjutna till efter säsongen. Även Roger Sandbergs vara eller icke är oklart.

– Jag har kontrakt ett år till och jag är inställd på att fullfölja det. Men i vilken roll vet jag inte.


 

Om man gillar att bolla med siffror så kan det vara intressant att känna till att Hammarby spelat i den högsta eller näst högsta serien varje år sedan 1951, det vill säga i sextio år. Halvera den tiden och du har hur länge Bajen Fans har funnits – supportergruppen firar sitt 30-årsjubileum just idag, i samband med derbyt mot BP. Gå sedan vidare 20 år framåt, till 2001, och vi har årtalet då Hammarby vann sitt enda SM-guld.

1951-1981-2001 – ska 2011 bli året när Hammarby åkte ur superettan? Tankegången, sifferleken, är naturligtvis krystad. Fast med tanke på att det var precis tio år sedan Hammarby vann sitt sensationella SM-guld kan det bli ett märkligt jubileumsfirande lite senare i höst.

”Hade gärna bytt slogan”

Som sagt, Roger Sandberg är optimist. Han menar att det danska nyförvärvet Cheikh Tidiane Sarr,  som spelar helt utan lön, är ett bra exempel på vad som är speciellt med klubben.

– Det visar att Hammarby har en viss dragningskraft även i tider av motgång, säger han.

Bajen har alltid blandat upp- och nergångar, solsken med regn. Ska det inte vara så här?

– Den sloganen, eller vad man ska kalla den, hade jag gärna bytt ut. Hade jag fått bestämma hade vi varit ett stabilt, allsvenskt lag.