Rika kineser ska lösa Vicenzas kris

Kristina Kappelin: Jag tror inte att ”il calcio” är moget för utländskt ägande ännu

Kineser, kineser, kineser?

Internationell fotbolls ekonomiska kris har kanske funnit en asiatisk lösning.

Italienska Vicenza ställer villigt upp som försökskanin.

Vicenza är en vacker småstad mitt emellan Verona och Venedig. De drygt 100 000 invånarna kan glädja sig åt en strålande renässanspiazza att spankulera på om söndagarna för att visa upp sina pälsklädda, juvelbehängda fruar.

Vicenza är nämligen en av Italiens rikaste städer. Här härskar en synnerligen aktiv lobby av lokala och kreativa småföretagare och här finns en anrik fotbollsklubb. Två fixstjärnor på ”il calcios” firmament, Paolo Rossi och Roberto Baggio, började sina banor på Vicenzas dimomhöljda arena.

Baggio bor förresten kvar i den gudsförgätna hålan Caldogno, där han såg dagens ljus i februari 1967. En gata, sjutton fula hus, en tidningskiosk och en taskig trattoria. Se upp för kattkött! Av någon anledning har Vicenzabor rykte om sig att äta katt. Men det måste väl vara någon skröna från kriget.

Vem bryr sig om Vicenza

Nu undrar ni med all rätt vad det här är för dravel.

Pablito och Roby är väl okey. Men vem bryr sig om Vicenza, som ligger på en deprimerande, icke signifikativ trettondeplats i Serie B?

Svaret är Wu Younen.

Han är Beijing-laget San Yuans internationella observatör och han har fastnat för Vicenza för att genomföra ett projekt som kan bli ekonomiskt intressant för den krisdrabbade calcion.

Wu Younen anser nämligen att San Yuans yngre förmågor bör lära sig fotboll från grunden. Som det nu är, kan de inte ens stava till ”contropiede” och ”catenaccio”, än mindre utföra det.

Därför vill Wu Younen under de närmsta åren skicka ett trettiotal kinesiska spelare mellan 15 och 17 år till Vicenza, där de får gå i lära i den lokala klubben.

Tydligen är hjärnan bakom projektet chefen för den italienska handelskammaren i Beijing. Nu uppmanar han de lokala företagen att sätta upp sina reklamskyltar runt den fotbollsplan där de unga kineserna ska träna.

Förhoppningen är att kinesisk tv ska filma så mycket och ofta från planen i Montecchio Precalcino, att Vicenzas företag snabbt blir hushållsnamn bland fotbollsfans i Beijing.

Strålande utsikter, synergi­effekter och affärer. För Vicenza, för företagen, för ”il calcio”. Det sägs att italiensk fotboll är på modet i Kinas nyrika medelklass. I Italien går det till och med vilda rykten att en grupp kinesiska företag vill köpa en klubb i Serie B! Kan det vara Vicenza? Är Wu Younen i själva verket utskickad av de kinesiska mogulerna?

Dräglar efter bra fotboll

Om så är fallet, håller det rysk­italienska entreprenörsmodet att ha en miljardklubb som leksak på att sprida sig till Kina. Det mejkar all ekonomisk sense i världen. Där sitter hundratals miljoner potentiella fotbollssupportrar och dräglar efter bra matcher på tv.

Faktum är ett det skulle räcka med ett tiotal penningstinna kineser för att få Serie A på fötter ekonomiskt. Frågan är bara vad som skulle hända med ”il calcio” rent kulturellt. Förra året försökte några ryska magnater lägga vantarna på Roma, men det smög sig. Globaliseringen må vara i full gång, men inte på den romerska campagnan. Den som inte förstår ”romanesco” kan aldrig bli respekterad på Trigoria, oavsett hur mycket pengar han slevar upp.

Nej, jag tror inte att ”il calcio” är moget för utländskt ägande ännu. Men varför inte börja med att sälja lite sändningsrättigheter till tittare i Asien? En och annan bänknötare kan man väl också avvara till något up and coming lag i Kina, för att inte tala om alla arbetslösa tränare som går och slår dank. Marco Polo åkte i väg på vinst och förlust, så vad väntar de på?

Kort sagt, projektet i Vicenza studeras noggrant. Det är bara tre år kvar till OS i Beijing.

VECKANS 5 HETASTE

Kristina Kappelin (sport@aftonbladet.se)