”Jag var i chock – mitt liv försvann”
Anders Feltenmark bryter tystnaden om avskedet från Ishockeyförbundet
Publicerad 2021-03-31
Anders Feltenmark, 59, vill att Ishockeyförbundet ska lägga korten på bordet om varför han först hotades med avsked och sedan blev uppsagd.
Nu berättar Feltenmark om omständigheterna då han kände sig tvingad att skriva på ett uppsägningsavtal.
– Jag var i chock. Jag var beredd att ta livet av mig, säger han.
Anders Feltenmark tvingades lämna sin tjänst som kommunikationsassistent efter 24 år på Svenska Ishockeyförbundet. Dåvarande generalsekreteraren Tommy Boustedt sa att Anders Feltenmark agerat ”grovt illojalt”.
Som facklig representant anmälde Anders Feltenmark en medarbetare för sexuellt ofredande. Ett internt informationsmejl till fackmedlemmarna där gärningsman och offer namngavs råkade han av misstag skicka till en person på Sveriges Radio.
Feltenmark är fortfarande oerhört besviken över hur hans tidigare arbetsgivare, men också Unionen och Arbetsgivaralliansen, har hanterat fallet.
– Jag har blivit utsatt för ett arbetsrättsligt övergrepp. Jag har blivit av med jobbet på totalt felaktiga grunder, det borde aldrig ha hänt, säger han.
Vilka konsekvenser har det fått för dig?
– Mitt liv gick i kras, mitt liv försvann. Jag ägnade hela mitt liv åt jobbet. Jag var gift med jobbet, har inte haft några hobbys eller fritidsintressen. Jobbet var allt för mig.
Hur har du mått senaste året?
– Fruktansvärt dåligt. En pina som jag inte riktigt kunde föreställa mig. En oerhörd sorg.
Hur har stödet varit, har någon från Ishockeyförbundet hört av sig?
– Två, tre kollegor hörde av sig några gånger i början, men sedan har det inte varit någon kontakt.
Ingen i ledning eller någon chef som har hört av sig?
– Nej, nej.
Utreder om det handlar om förtal
Vad är du mest besviken på?
– Att det är orättvist, jag har inte gjort något fel som ska föranleda att jag skulle bli av med jobbet. Det är orättvisan som är det största. Och när sedan Sif:s (Ishockeyförbundets) styrelse fick reda på vad som hade hänt så brydde de sig aldrig om att höra med mig om min version. De tyckte att det här verkade ha gått rätt till. I ett modernt rättssamhälle tycker jag man hör båda parter innan man fäller en dom, men de har inte velat höra min version utan gått på versionen från arbetsgivaren som har gjort sig av med mig. Det är naturligtvis fruktansvärt tråkigt att en idrottsrörelse behandlar anställda på det viset.
Förre generalsekreteraren Tommy Boustedt sa i en intervju med Radiosporten att du uppträtt grovt illojalt mot arbetsgivaren – och att det var grund för avsked.
– Det där är ett pågående polisiärt ärende, så jag vill helst inte säga något om det ifall något jag säger skulle påverka det fallet positivt eller negativt. Jag vill invänta och se vart det tar vägen.
Har du anmält Boustedt för förtal?
– Jag har överlämnat ärendet till polisen. Bett dem att titta på det här uttalandet och avgöra vad som ska göras med saken. Polisen får titta och göra sin bedömning. Jag har inte skrivit någon anmälan, utan bett polisen titta på fallet.
Finns det något du känner att du har gjort som kan kopplas till hans uttalande?
– Nej, det tycker jag inte. Jag har jobbat fackligt och varit fackklubbens ordförande hos Ishockeyförbundet och vi har kämpat för jämlika löner, rättvisa löner, könsjämlika löner. Kämpat för att arbetsgivaren ska följa kollektivavtalet. Klart att det kanske inte arbetsgivaren gillar, men det är normal facklig verksamhet, säger Feltenmark och fortsätter:
Tystnadsplikten är borta
– Sedan var det en kvinna som blev sexuellt ofredad och det var naturligt för oss i facket att ställa upp för henne och stötta henne, särskilt när arbetsgivaren misstrodde och ifrågasatte henne. Då blev det ännu större anledning att stötta henne och det slutade också i en polisanmälan och fällande dom. Klart att det kanske arbetsgivaren tycker är jobbigt, men som fackklubbens ordförande är det min skyldighet att stötta medlemmarna. Tycker arbetsgivaren att det är fel… ja, då vet jag inte.
Så här långt har Ishockeyförbundet valt att inte svar på några frågor. Hur tolkar du deras tystnad?
– Märkligt att de inte kan försvara sig och förklara vad de har gjort så man får en förståelse för det. Vägrar de yttra sig kan jag inte gärna se annat än att de har något att dölja. Det hade gett dem en bättre ställning om de kunde exemplifiera vad ilojaliteten bestått av.
– Tystnadsplikten är borta i och med att jag inte är anställd längre. Både jag och arbetsgivaren kan yttra oss. Jag har gett Unionen fullmakt att yttra sig om mitt fall, så de kan inte gömma sig bakom att ”vi inte uttalar oss om enskilda fall för att värna individens integritet”.
Varför skrev du under uppsägningsavtalet.?
– Ja, det var… En tisdag klockan 16.30 fick jag beskedet av facket att de avslutat förhandlingen och att jag blir av med jobbet. Då hamnade jag i chock. Jag var beredd att ta livet av mig, men mindre än två dagar senare så begär arbetsgivaren ett möte och begär att jag ska skriva på den där överenskommelsen. Jag var i chock och mådde dåligt, visste inte vart det skulle ta vägen. Kunde inte tänka klart. Jag ringde Unionen och fick svaret att de tyckte att jag skulle skriva på. Jag kunde inte tänka klart och begick misstaget att skriva på utan att be om att få sova på saken och kolla mer noggrant om jag verkligen skulle skriva på. I efterhand har jag känt att det där skulle jag aldrig ha skrivit på.
Skickade ut ett mejl om mötet
Vad fanns det för grunder som gjorde att Unionen tyckte att du skulle bli av med jobbet?
– Från början så varslade arbetsgivaren om avsked och anledningen till det angavs vara det här mejlet som jag skickade ut till anställda (där offer och gärningsman namngavs) där jag informerade om hur fackklubben hade hanterat det här fallet med sexuellt ofredande. Det angavs som skäl. Sedan förhandlade då Arbetsgivaralliansen och Unionen om det där och slutkontentan var att jag blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Sedan var det också någon formulering om den rådande corona-sitautionen. Hur de två parterna kom fram till arbetsbrist vet jag inte för det har de aldrig framfört till mig när jag var anställd. Jag jobbade och höll på med de grejer jag ska göra.
Så det här mejlet (som av misstag även gick till en SR-anställd) är det man har lyft fram mot dig?
– Ja, det är vad arbetsgivaren har angett som skäl och det är enbart detta mejl. Ingenting annat. Ingen arbetsbris, ingen misskötsel eller varningar utan det är detta mejl. Att jag hade skickat det till alla anställda. Vi hade haft ett möte med fackklubben där vi bjudit in alla anställda för att berätta vad fackklubben hade gjort och vad arbetsgivaren inte hade gjort. Sedan gick det mejlet till alla som inte var med på mötet, många anställda bor ju ute i landet och hade inte möjlighet att resa in. Om man sagt till alla anställda att vi ska ha ett möte måste de få informationen också.
Svenska Ishockeyförbundet har svarat på anklagelserna. Läs svaret här.
Sportbladet söker Tommy Boustedt för en kommentar.
