”Känns otroligt rätt, men samtidigt tomt”

Erik Pettersson

Stjärnhästen Sanity slutar tävla Tränaren Malin Löfgren berättar om känslorna

En av Sveriges mest folkkära hästar, Sanity, går i pension.

Efter att ha sprungit in 10,2 miljoner kronor och tagit 31 segrar är det färdigtävlat för stjärnan.

I en lång intervju med Trav365 berättar tränaren Malin Löfgren om sina känslor för ögonstenen.

– Det känns otroligt rätt, men samtidigt otroligt tomt, säger hon.

Sanity slog igenom redan som treåring, då han tog hem första upplagan av Rixallsvenskan, som senare blev Rikstravet och som i år kommer att ersättas med Rikstravet Team SHL.

Trots att hästen ”bara” tjänade 200 000 kronor det året så var rubrikerna många- och stora.

Efter att hästen köpts tillbaka till de många delägarna och Malin Löfgrens träning, för 780 000 kronor, via ett budkrig på Rixauktionen 2009, stegrades bara den mediala uppmärksamheten kring Sanity.

– Jag kan knappt säga att det är ett starkt minne, för jag kommer knappt ihåg något från den dagen. Jag var helt borta! berättar Sanitys tränare Malin Löfgren för Trav365.

”Berört så många”

Efter det satte karriären fart på riktigt.

Nu, som tioåring, meddelar kretsen kring Sanity att stjärnhästen har gjort sin sista start och går i pension.

Sanity kan därmed se tillbaka på en lång och framgångsrik karriär på tävlingsbanan.

Han tjänade drygt 10,2 miljoner kronor och tog 31 segrar, varav elva var på V75, på 81 starter.

Hästen var med i bland andra Elitloppet, Olympiatravet, Finlandia Ajo, Jämtlands Stora Pris, Norrbottens Stora Pris, Sundsvall Open Trot, Hugo Åbergs Memorial och Årjängs Stora Sprinterlopp. Lägg därtill ett par storlopp i Frankrike.

– Gamle mannen...Han har berört så många, tänk om han kunde förstå vad han har betytt. Han har varit fantastisk på det sättet, en individ som vill göra sitt bästa i alla lägen. Man önskar verkligen att man kunde prata med honom och berätta vad han betytt, säger hästens tränare Malin Löfgren.

Nu är det sluttävlat, hur känns det för dig?

– Det känns otroligt rätt, inga tvivel på att vi har tagit rätt beslut, men samtidigt är det otroligt tomt. Den resan jag, Sanity och Moa (Malins syster och hästens skötare), varit med om, den går inte att beskriva med ord. Man vet ju att det tar slut en dag och vi har haft funderingar på det här ett tag, så man har haft lite tid att vänja sig. Det känns tomt som sagt, men väldigt bra på samma gång. Det känns bra att kunna ge det till honom, så att man inte fortsätter för länge.

Hur mycket har Sanity betytt för dig?

– Det går nästan inte att beskriva, jag menar, i många, många år nu så har han ju gjort allt för oss, och vi har gjort allt för han. Han har styrt stora delar av våra liv, när vi flyttat och stökat, så har han gått i första hand; var passar det bäst för honom? Han har betytt...allt, inom min karriär som travtränare naturligtvis och allt runtomkring. Alla människor man fått träffa, allt man fått vara med om, det känns overkligt och svårt att ta in. Det blir nog nu, när han går i pension, som man kan titta tillbaka och förstå hur stort det varit.

”Kunde knappt stå på benen”

Vilket är starkaste minnet, om du bara får välja ut ett?

– Det lopp som varit absolut värst från sidan, för jag har aldrig njutit när han startat, det har bara varit nervositet och ångest varje gång, men det absolut värsta var på Oviken i somras. Det var värre än Elitloppet. Så jäkligt var det. Han var jättefavorit (stod i 1,15 i odds) och skulle han misslyckas där, då skulle det bli ett enormt fiasko. Där kunde han inte bli tvåa och "ha gjort ett bra lopp". Han höll först på att galoppera från start, startbilsvingen slog till honom, det redde han ut och tog sig till ledningen. Och sista varvet kände jag, vinner han inte nu, då är det ett sånt praktfiasko. Vi hade precis flyttat hem och bor precis bredvid Ovalla (Oviken), alla delägare var där, det var en stor grej för hela bygden. Jag kunde knappt stå på benen sista varvet, jag höll på att bryta på. Det hade krånglat så mycket innan dess också, så det spädde på det hela. Men Sanity vann.

Har du läst hyllningarna till Sanity på Facebook? Hur känns sånt?

– Det värmer jättemycket. Särskilt för ”Svantes” skull. Det är så många som tyckt om honom. När han hyllas på det här viset, då blir man väldigt rörd. Det är oerhört värmande, han är som en familjemedlem för oss, vår bästa kompis.

– Samtidigt under karriären, det har alltid funnits belackare och såna som har varit negativa, det har jag haft lite svårt att ta. Om det kommit kommentarer om att jag har gjort ett dåligt jobb som travtränare, det har jag kunnat ta, men folk som spytt galla över Sanity med ord som "skithäst" och "lus" och sånt, det har gjort ont. De har inte haft en aning om hur mycket hästen har tömt sig. Det har känts orättvist att folk klankat ner på honom, det är sånt man inte ska bry sig om egentligen, men att ge sig på en oskyldig häst som ger allt, alltid, det har bara varit tråkigt.

Vad kommer hästen göra nu?

– Vi har meddelat alla delägare att vi behöver lite tid för att fundera vad som är bäst för hästen. Det är ju hans bakknän som satt stopp för karriären, han har förslitningar i dem. Han är förhållandevis fräsch och det är bara de riktigt höga farterna i trav som han inte tål, lugn körning och ridning går utmärkt och sånt gillar han. Vi får försöka att hitta en ny arbetsuppgift åt honom. Han älskar att ha ett syfte med det han gör. Vi brukar låta honom dra en lastpall bakom vagnen och sladda banan, bara då, då ser man på honom att han blir överlycklig, då jobbar han och har en viktig funktion. Vi får skissa lite på vad som ska ske. Men vi ska se till att han mår så bra som möjligt. Han är så lycklig för dagen, det är skönt att se. Det kommer ut en bok om Sanity i april, det är passande och något att se fram emot, säger Malin Löfgren.