Redén: ”Är jäkligt tacksam och stolt”

Erik Pettersson

I år har hästarna i stallet sprungit in 12,7 miljoner

Han är amatören som är en maktfaktor i svensk travsport.

Här berättar Daniel Redén, 36, om drömtillvaron som tränare åt Stall Zet.

– Jag är jäkligt tacksam och stolt, säger han till Trav365.

LÄS OCKSÅ: Delicious U.S. på väg tillbaka: ”Väldigt, väldigt bra”

För sju år sedan blev han privattränare åt miljardären Bengt Ågerup och vd för Brixton Medical, som Ågren står bakom.

Då var Daniel Redén en ganska orutinerad tränare som fick en drömchans.

Nu är han, och hela stallet, en maktfaktor i svensk travsport.

De har avelshingstar av världsklass, egna avelston och ett tävlingstall som gör vilken tränare i världen avundsjuk.

Bara i år har stallet kört in 12,7 miljoner kronor, och vunnit tre miljonlopp.

Och då har stallets bästa häst, Delicious U.S., varit skadad.

– Det fanns inte på kartan att det skulle bli så här när jag började. Jag hade kört fast och visste inte vad jag skulle göra då. Jag hade inte så mycket kontakter, men jag ville bli egen tränare då jag lärt mig mycket hos Tarzan (Stefan Melander), säger Daniel Redén.

Han fortsätter:

– Men Melander har ju inga hästägare, så jag hade inga kontakter. Sen ringde Bengt (Ågerup), han hade väl scoutat (?), jag vet inte, sen är det ju bara en historia allting. Jag vet vilken erfarenhet och rutin som behövs i det här yrket och att ha, som jag, så här bra hästar i stallet när man är 36 och ska fylla 37, det är inte så vanligt. Jag har Bengt bakom mig, och han har satsat stenhårt, men han hade inte satsat om det inte gått, han vill att företaget ska gå bra, vi tittar mycket på siffror i företaget, det har varit mycket down tidigare, men nu har vi vänt båten och är på väg åt rätt håll.

”Otroligt bra team...”

Stall Zet och Brixton Medical har byggt smart och långsiktigt. Redén har scoutat ut hästar i USA, som tagits till Sverige, och gjort succé.

Eller vad sägs om Hambletonian-vinnaren Trixton som är hyperintressant i aveln, Delicious U.S. som tagit hela trav-Europa med storm och som innehar världsrekordet på 1.08,6 över 1640 meter och Propulsion som själv tagit hem tre miljonlopp till stallet i år.

– Jag ser väldigt stor framtidstro med Propulsion och Call Me Keeper som avelshingstar, man ser bara ljust på allting nu.

Lever du drömlivet?

– Klart att jag är nöjd. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, de äldre hästarna i stallet levererar hela bunten. Jag är jäkligt tacksam och stolt över det. Jag har sån fantastisk personal, ett otroligt bra team härute, jag har Bengt att tacka och de människorna jag har runt mig, annars hade jag inte stått här, jag är bara en liten pusselbit i allt det här stora. Men mest tacksam är jag för hästarna.

– Jag ser varje häst som en elitidrottsman/kvinna. De ska få sin bästa chans att bli så bra som de bara kan. De ska inte matchas mot varandra, utan jag försöker göra det så bra möjligt för varje enskild häst.

”Gått spikrakt upp i eliten”

I Delicious U.S. frånvaro har USA-köpet Propulsion vuxit fram till stallets stora stjärna. I senaste starten ”joggade” han hem miljonloppet Hugo Åbergs Memorial på 1.08,9.

– Jag är ute och kör honom nu. Han känns bättre nu än innan det loppet. Han är på gång, det känns mycket bättre. Vi har gått tillbaka och tränar på den gamla balansen, Det är tryck i honom här hemma, det märks att han har kutat en 08-tid, säger Daniel och skrattar.

Han vann med till synes en del krafter kvar?

– Ja, han hade ganska låg puls efter loppet, det var fascinerande. Allt är bara drömmar i år, han har vunnit tre miljonlopp i år, det var inte vad jag tänkte när jag köpte in honom på auktion i USA i fjol för omkring 1,8 miljoner kronor. Jag ville ha hästen - men att det skulle bli så här bra, jag är bara tacksam. Han togs ganska lugnt som unghäst, det får han igen framöver, han kommer bli ännu bättre, han har ju gått spikrakt upp i eliten bara i år.

Blir det drömmöte mellan Propulsion och Nuncio i Jubileumspokalen?

– Han är lika bra på 2 100 meter, om inte bättre, han är mer stark än snabb, eller så kan man väl inte säga, men han har enorma lungor. Vi får se, jag har ingen plan än. Det är långt dit - och det finns många lopp att välja på.

– Nuncio är också stark och båda två vet var mållinjen är och kämpar in i det sista.

Snart proffs?

Du är amatörtränare, dina framgångar till trots, men snart blir det ändring på det?

– Jag ska försöka plocka ut proffslicensen, jag måste prova. Jag måste få det överstökat och gå de där kurserna. När man är amatör så måste man betala vissa kuskar tio procent av vad hästarna springer in, det kan svida i ett stort företag som lever på travsporten med många anställda att betala. Men de kuskar jag anlitar mest debiterar mig som om jag vore proffstränare (fem procent på insprungna pengar) vilket jag är tacksam för.