Nybrink: Stryk ska han ha – om ni frågar mig

Experten inför superduellen: ”Lita på mig, Elitloppet 2024 är på pappret årtusendets bästa”

Micke Nybrink

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2024-05-26 | Publicerad 2024-05-23

helskärm

IN THE BLUE CORNER: Francesco Zet, monstret från Furuby, Godzilla som häst.

24 starter, 22 vinster, obesegrad i 18 raka sedan augusti 2021.

IN THE RED CORNER: Idao de Tillard, fruktad fransk världsetta, slår först och frågar sen.

41 starter, 30 vinster och den bästa vinnaren av Prix d’Amerique i modern tid.

Lita på mig, Elitloppet 2024 är på pappret årtusendets bästa.

GUIDE ELITLOPPET: Tv-tider, fakta och startlistor

LIVE FRÅN ELITLOPPET – HÄNG MED HÄR!

Så är det, ni får ta mig på orden, en kille som sett alla Elitlopp ringside sedan 1978. Okej, jag missade Ianthin 1983 men då gjorde jag lumpen i Luleå och fanjunkaren beviljade inte min permission eller hur det nu var? ”Nä, sopa hangaren nu Nybrink, Solvalla kan du glömma.”

Men annars har jag varit på nationalarenan i alla väder, sett allt, minns en del (kunde slinka ner ett par öl förr i tiden), och jag garanterar att på den här sidan av år 2000 har vi inte sett ett bättre gäng samlas för de två försöksheaten.

Sexton hästar ska bli åtta i finalen och det är inte förrän då de möts. Det är då det smäller och gäller. Loppets två giganter i en ”mano a mano”, duellen alla pratar om. För det är, sagt med all respekt för övriga, Francesco Zet och Idao de Tillard vi tittar på. De kommer att granskas ända fram till start av sina försök och vi kommer att veta lite mer inför finalen.

Men absolut inte allt, förmodligen och förhoppningsvis svävar vi fortfarande
i ovisshet. Vem är bäst i världen? Vem gav den andra en fet smäll på käften han sent ska glömma?

Overkligt bra i Prix d’Amerique

Fransosen lottades åt helvete i försöket, halvvägs upp på Solvallas uteläktare med spår åtta bakom bilen, längst ut på vingen. För en vanlig Elitloppsdeltagare är det god natt. Över 1 609 meter på den här nivån är det nästan som att stå 20 meter efter. Kurvan kommer snabbt och det kostar många meter i onödan.

Jag tror ändå att Idao de Tillard bekymmerslöst går till final. Kusken Clement Duvaldestin litar på sin hästs obeskrivliga toppfart och speed och spurtar in som trea. Jag gissar bara. Men om det är något fransmännen lärt sig efter 2017 så är det att ta det lugnt i försöket.

Man kan inte göra som Franck Nivard gjorde, han körde försöket i ett vansinnigt tempo för att knäcka Delicious U.S. (vår favorit) och visst gjorde han det och visst vann Bold Eagle efter ett lopp som hade inneburit finalvinst med 20 meter.

Men när finalen kom var han märkt, trött och livlös. Hybris. Chanslös.

Så Idao fixar spår fem eller sex i finalen. Ingen stor grej, ett vettigt läge och nu åker handskarna av och knogjärnen på. Nu är det bar överkropp, ingen hjälm. Nu ska han slå ihjäl de andra.

Det kan gå. Insatsen han bjöd på när han vann Prix d’Amerique var overkligt bra, den styrkan och det modet har vi inte sett på många år i världens tuffaste travlopp (2 700 meter, alla mot alla). Jag har enorm respekt och tar inte ut något
i förskott.

Men jag måste ändå säga att Francesco Zet har fördel. Om Örjan Kihlström ser till att vinna försöket eller åtminstone skaffar sig ett startspår där han kan hålla Idao de Tillard bakom sig i finalen ska han inte gå att slå. Gissar jag.

Det troliga är att han kan köra sig till ledningen från sitt femtespår i försöket. De andra vill inte ha honom på utsidan, de vill gå vidare och då är han världens bästa rygg. Ingen häst har någonsin lyckats svara honom ända in i mål från ledningen. Han slaktar dem.

Tränare Daniel Redén har ett öknamn på sin stjärna. Jag vet inte om det är officiellt men skriver det nu och så lovar ni att hålla käft om det. Psykopaten. Han kallar honom så.

”Han knäcker sina motståndare genom att stirra ner dem eller bara glida upp bredvid, de ger sig, sjunker ihop, nedpsykade. Han härskar och inte på ett gulligt sätt.”

Bara startat en gång i år

Så vi föreställer oss en final där Francesco Zet har spår två eller tre och Idao de Tillard fem eller sex. Hur det går är som sagt inte alls givet. Vi vet inte botten på de här överdjuren.

Visst, båda har kanske några små hål i rustningen. Idao är på bortaplan och vi har ingen koll på hur Solvalla och 1 609 meter två gånger samma dag passar, eller hur han klarar kurvorna. Han byter nästan sport eller i alla fall gren.

Francesco Zet har bara startat en gång i år, joggade hem det loppet och det är inte toppform. Kan inte vara det. Men tränat har han gjort, på en jobbig sandbana som skapar styrka, kondition och muskler. De brutaljobbiga intervallerna har hittills gjort honom oövervinnelig.

Talangen är medfödd, resten har han alltså tränat fram. Ingen vet hur bra han är.

Vi kanske aldrig får reda på det heller. Eller så möter han hästen som hans morsa varnade honom för när han var liten. Idao de Tillard ska vi ta på allvar.

Men stryk ska han ha – om ni frågar mig.

HÄR ÄR ALLTING INFÖR ELITLOPPET