– Länge sedan det var så roligt att spela

Sportbladets Per Nicklasson om kylan och travsporten

Kylan fungerar som en katalysator för travet.

Det var länge sedan det var så roligt att spela på trav som det varit de senaste veckorna.

Förutsättningar finns för att underhållningen fortsätter i Kalmar – i en svår, eller svårjobbad åtminstone, omgång.

Det är inte bara här hemma som hästsporten brottas med problem.

I England kommer man inom kort att byta system för att redovisa oddsen, britterna kryper till korset och anammar decimalsystemet – slut med 14/2, 73/1. Nu blir det i fortsättningen som vi har det i Sverige.

Allt för att attrahera en yngre publik resonerar man. Undrar om det räcker mot X-boxar och I-Phones och livesändningar och… you name it? Jag tor tyvärr inte det.

I jämförelse ter sig ändå de problem vi har inom svensk travsport för tillfället som ganska mycket större… Det enda vi har som talar för oss just nu är minusgraderna, känns det som.

För det är väl dem vi kan tacka för att loppen blivit så öppna och underhållande den senaste tiden? Nu känns det ju, tvärtemot hur det är sommarhalvåret, som om hästarna med nummer sju till tolv, och högre, på allvar deltar i loppen.

Kalmar ska erbjuda kallgrader hela veckan, i morgon minus fyra enligt prognoserna.

Hoppas att det räcker för att göra banan riktigt sugande och svårbemästrad.

Fast lite kluven är man ju ändå – några av hästarna jag tror på är såna som brukar gå barfota, och det är detta som gör omgången svårjobbad. Hur ställa sig exempelvis till en sådan som Copper Beech, favoriten i guld? Conrad Lugauer hotar med att gå så långt som att stryka om det inte går att köra åtminstone barfota fram.

Jag gör så att jag spikar Copper Beech, och så petar jag in Tunk Nafets som förstareserv – en fräck spik ifall

Copper Beech skulle bli struken, och dessutom långt ner på turordningen så det ramlar inte in några snikstreck på honom, dessa hamnar i stället i så fall på Super Light.

Sharapova, V75-6, är en annan barfotahäst men i hennes fall säger man i stallet att det inte är några problem om det krävs skor. Lugnande besked på en häst som jag trott mycket på sedan startlistan kom.

Fräcka spiken finns i V75-7. Orso snackas det mycket om och det kan jag förstå så fin som han såg ut senast. Nu har Kari Lähdekporpi dessutom lagt upp taktiken – Roberto körs till ledningen och släpper till stallkamraten Orso. Visst, jag är lite orolig för att Jos Cortina kan sätta käppar i hjulet för den taktiken, men eftersom Orso bara är streckad på styvt var åttonde kupong är det en risk jag är beredd att ta.

Övriga lopp löses enligt följande:

I V75-1 tar jag inga risker, streckar de fyra som kan vinna och tycker i nuläget att det är helt okej rens på samtliga.

V75-2 löser jag också på fyra streck. Yoggi Hornline och Reagan Ås är mest streckade, vilket är som det ska. Bortglömd är däremot Chippen Bob, bara streckad på sju procent.

I V75-4 är Lukas E. den som känns mest intressant – kommer nog att spela några kronor på honom som vinnare – men här finns det flera som är intressanta på strecken. Kung Bravur exempelvis. Visserligen svag senast men går från att vara favorit då till att bara vara streckad på åtta procent nu, trots att distansen passar bättre.

Och i V75-5 ändrar jag mig inte, varken från i söndags fram till nu, och ej heller fram till i morgon: här räcker det med tre streck. Punkt.