”Hoppas ni tog mitt tips på allvar”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-03-23

Micke Nybrink om helgen

Jag har hyllat Örjan Kihlström tidigare.

Bäst i världen på att vinna travlopp bakifrån.

Och på att reta upp spelare med passiva styrningar.

Men ingen kan säga annat än att han är en djävulskt bra kusk.

Det verkar faktiskt som om han bara blir bättre. Örjan Kihlström är gammal som gatan, vi är födda samma år, och trots det hittar han nya växlar. För några år sen tyckte jag att han höll på och såsade bort hästar var och varannan vecka – nu är bortkörningarna nästan utrotade. Visst, något återfall om året blir det, men på det stora hela har han höjt sig rejält.

Min bedömning är att Kihlström aldrig varit bättre och att han kanske också 2008 når toppen av sin förmåga. Han är helt enkelt komplett nu.

De andra är mer stereotypa

Skillnaden mellan Örjan och många av de andra, bättre kuskarna är hans mångsidighet. Han kan vinna lopp från spets, dödens, bakifrån, efter en invändig smygare. Name it… De andra är mer stereotypa i sina styrningar. Vissa kör alltid till spets. Andra anfaller, lika säkert som amen i kyrkan, 750 kvar och trampar då också, utan undantag, gasen i botten. Men Kihlström kör efter hur hästen känns för dagen. Han har känslan, kort och gott.

I går vann han fyra V75-lopp på Romme. Med Ozzy Osbourne i V75-1 kände han att farten var låg och styrde fram i dödens, utanpå favoriten, mitt i loppet. Sen vann han på målfoto, utan större åthävor.

Med favoriten Moe Tor i V75-4 hittade han snabbt ut i andraspår, letade de rätta ryggarna, satt kvar när ”dårarna” anföll i fjärdespår på sista bortre, tog rygg på dem och såg till att ge sin häst skydd mot vinden så länge det gick. Sen speedade han förbi. Långnäsa.

Med Golden Tilly i V75-6 körde han galopp i provstarten, oj, tog det lugnt i inledningen och hittade tredje ytter. Sen låt han hästen göra sitt jobb sista 800 och måttade in honom till en enkel seger.

Avslutningen med Blue Canyon var en ”äkta Örjan”. Från spår åtta bakom bilen uppträdde han uppgivet. Sket i det. Han började med att backa ner i kön och gled fram i fjärde inner. Därifrån vinns ju massor med V75-lopp. Not. Sen gled han ut i andraspår, mellan hästar, 700 kvar. Han liksom opererar i tysthet, när de andra kör för fulla segel. 400 kvar satt hästen inmurad i andraspår i kön, då var loppet kört. Men plötsligt, en galopp för utvändige Star Running. 50 meter kvar dök han upp ute vid staketet och när målfotot framkallats var han två centimeter före en urtapper Lindy Later (dödens).

Ja, jag ska sluta berömma honom nu. Ja, jag vet att han, till exempel, körde bort Exclusive Dust på Solvalla den 23 februari, som V75-favorit. Men det var då det. Det är ju knappast läge att ställa honom till svars för det när han precis tagit en fyrling på V75.

”Hoppas ni tog mitt tips på allvar”

Och så vann Acclaim det första kvalet till Olympiatravet. Hoppas ni tog mitt tips på allvar. Jag valde att spika honom på V75 och med fetodds fick vi fina 7,69. Håkan Eriksson gjorde också allt rätt i sulkyn. När tempot sjönk gled han fram i dödens och sen plockade han ner allt. Visst är Acclaim bättre på lång väntan, men han tål också en del grovjobb – det har vi sett tidigare och det såg vi i går.