Allt du behöver veta om hdtv

Komplett guide – punkt för punkt

Hdtv är fortfarande en tjänst som både fascinerar och förbryllar.

Med hjälp av experterna på Prylportalen reder vi ut begreppen.

Aldrig förr har väl ett så kortfattat tekniskt begrepp varit orsak till en sådan lång intressehajp. Orsaken går troligtvis att söka i den enorma försäljningsframgång platt-tv har rönt de senaste åren. För på det kalla butiksgolvet har den ensamma konsumenten ofta tvingats till ett svårt val: Den billiga lågupplösta eller den svindyra framtidssäkra?

På senare tid har dock valet blivit betydligt enklare då de högupplösta skärmarna störtat kraftfullt i pris.

Men vad är anledningen till all uppståndelse då? Det enkla men tråkiga sättet att beskriva hdtv är: ”Rörliga bilder med betydligt fler små detaljer än tidigare på samma yta”.

Till förbättringarna bidrar också komprimeringsmetoderna som är bättre än i dvd-standarden samt att hdtv nästan uteslutande produceras i widescreen-format. För en fullständig upplevelse tillkommer även surroundljud kodat i Dolby Digital.

Hdtv är alltså inte en benämning på en tv eller annan apparat som kan visa högupplöst video, vilket faktiskt många tror, utan en minimistandard på videomaterial som har högre upplösning än det som vanligtvis skickas ut till våra tv-apparater idag.

För oberoende om du tar emot vanlig lågupplöst tv via analog eller digital signal idag har den en upplösning på 576i där 576 står för antalet horisontella linjer och bokstaven ”i” för interlaced vilket innebär att bilden är linjeflätad. Det i sin tur betyder att varje bildruta byggs upp av halva den totala bildinformationen - antingen med alla udda eller alla jämna linjer.

Minst 720p

Det är ingen vidare lyckad teknik, även om den sparar bandbredd. Bristerna kan avslöjas av exempelvis en finrandig slips som fladdrar oroligt i tv-rutan. Nu har i och för sig 100Hz-teknik och andra finesser delvis begränsat problemen med interlacing men dess progressiva motsvarighet, då alla linjer uppdateras i ett svep, ger alltid ett bättre resultat i slutändan.

Minimiupplösningen för hdvtv är 720p som står för 1280x720 bildpunkter i progressivt läge vilket återger vår slips lika lugn som den ter sig i verkligheten. Dessutom återges snabba rörelser på ett mycket mer detaljerat sätt vilket gör det här till ett utmärkt format för exempelvis sport där det ju ofta handlar om snabba puckar och bollar.

Ytterligare en hdtv-standard är 1080i. Just det, en interlace-signal. Tyvärr mäktar bandbredden i våra nuvarande distributionsformer inte med den information som ryms i en progressiv signal på 1920x1080 bildpunkter, så linjeflätningen är helt enkelt en kompromiss i det här fallet.

Många gillar ändå 1080i vid visning av filmmaterial och liknande eftersom problemen med linjeflätning är mindre märkbara (tv:n konverterar dessutom om signalen till progressiv standard) vid dessa högre upplösningar. Och i ärlighetens namn är det faktiskt ofta svårt att se skillnad på 720p och 1080i.

1080p

Skillnad ser man däremot om man får syn på en stor skärm som återger äkta 1080p – så kallad fullspecifierad hdtv. Detta är hd-formatet som alla moderna tv-inspelningar produceras i innan de konverteras ner för utsändning. Idag är vi hänvisade till mediacenterdatorer eller lagringsmedia som bluray och hd-dvd för att kunna spela upp 1080p men på lång sikt kommer dock utvecklade distributionsformer och effektivare komprimering troligen att medge utsändningar även av detta superformat.

Komprimera film

Digitala format måste komprimeras på ett eller annat sätt för att en film skall få plats på en dvd-skiva eller gå att sända genom den smala etern. Idag komprimeras dvd och digital-tv med mpeg2 som är en rätt gammal och dammig teknik. För att sända mpeg2-hd med bästa kvalitet krävs en datahastighet på knappt 30 megabit per sekund, vilket gör formatet till en riktigt bandbreddsglufsare.

Som tur är gick vi förra året över till mpeg4 – en modernare komprimeringsteknik som bara kräver drygt 10 megabit per sekund. För utsändningar i marknätet, där massor av lågupplösta digitala kanaler vill få plats också, är denna komprimeringsteknik en absolut förutsättning för att hdtv ska bli en realitet.

Detta krävs för att kunna se hdtv

1. Hd-ready tv eller projektor

Står det på en tv eller en projektor att den är hd-ready uppfyller bildvisaren följande standardiserade krav:

* Minst 720 linjers vertikal upplösning och 16:9-format Ger god upplösning och bredbild.

* Minst 1 komponentingång och minst 1 DVI/HDMI-ingång. Vanliga ingångar som scart klarar inte hdtv

* Ingångarna ska klara 720p och 1080i med 50/60 Hertz. Hertz anger bildfrekvensen, hur ofta rutorna byts ut per sekund.

* DVI/HDMI-ingångarna måste klara HDCP, ett kopieringsskydd som ska förhindra digitala kopior.

Hd-ready

Intressant och tänkvärt är att specifikationen sätter ett minimivärde för bildvisarens vertikala upplösning, 720 bildpunkter, men över huvud taget inte nämner något om den horisontella. Det medför bland annat att skärmar med 4:3-upplösning på 1024x768 bildpunkter också får bära logotypen hd-ready.

Genom att dra ut de horisontella pixlarna på längden och skala ner den inkommande signalen från 1280 till 1024 bildpunkter kan bilden ändå fylla en 16:9-skärm men optimal hdtv handlar det alltså egentligen inte om. Det ska dock nämnas att dessa skärmar ändå är avsevärt mycket bättre än de billiga apparater med 852x480 bildpunkters upplösning som skalar ner hdtv till under standard-tv-kvalitet. Som tur är finns det knappt några tv-apparater kvar ute i handeln som inte är hd-ready.

Full-hd

Sedan något år tillbaka kan man också köpa tv med så kallad full-hd upplösning, alltså 1920x1080 bildpunkter. De förbättrar inte hdtv-utsändningarna utan kommer framför allt till användning tillsammans med hårdvara som kan leverera en bildsignal med 1080p. Det kan röra sig om filmuppspelare som bluray och hd-dvd eller exempelvis spelkonsoler och datorer med påkostat grafikkort. Enligt vår uppfattning krävs det dock en rejält stor tv, helst 50 tum eller större, för att tillgodogöra sig den högre upplösningen fullt ut.

Tre sätt att få högupplöst bild

Vill du ha en hd-ready tv i storleken 42 tum finns det många bra plasma och lcd-tv att välja på idag. Mindre modeller domineras av lcd och större av plasma. Räkna med att få betala cirka 8 000 kronor och uppåt.

Projektions-tv har aldrig riktigt slagit i Sverige men närmar sig nu i vissa fall plasmakvalitet. För runt 12 000 kr kan man faktiskt få en hd-ready 50-tummare men det är en åbäkig pjäs.

En frontprojektor slutligen, matad med hdtv, visar utan problem 100 tum bild i toppkvalitet och är filmnördens givna val. Takmontering, mörkläggning och ibland högt fläktljud kan dock vara faktorer som avhåller från köp. Drygt 7 000 och uppåt kostar en hd-ready projektor.

2. Hdtv-märkt digitalbox

Nej du, 500-kronorsboxen du fyndade på ICA kan tyvärr inte ta emot hdtv. Inte ens de flesta digitalmottagare som är inbyggda i hd-ready-märkta tv-apparater är uppgiften mogna. Comhems hd-box CXHD-1000C erbjuds de kabel-tv kunder som vill se hdtv.

Det finns idag bara några få digitalboxar för som har förärats en hdtv-märkning. Märkningen anger bland annat att mottagaren hanterar både 720p och 1080i kodat med mpeg2 eller mpeg4. Dessutom ska det finnas en digital DVI- eller HDMI-anslutning som är HDCP-kompatibel.

Canal Digital erbjuder sina kunder en hd-box med hårddisk från Sagem och Comhem är på gång med något liknande för sina kunder som ersättning till dagens box utan inspelningsmöjligheter. För marknätet finns också några få hd-boxar men de intresserar ju bara boende i mälardalen som kan ta del av testsändningarna som pågår just nu.

3. Abonnemang

Vill du har riktigt hdtv så finns det idag två alternativ, det ena är att skaffa en parabol och teckna abonnemang med Canal Digital. Totalt har Canal Digital idag åtta hdtv-kanaler. Det andra alternativet är Comhem, under förutsättning att du bor i ett hus eller lägenhet med anslutning till kabel-tv-operatören. Comhem har idag fem hdtv-kanaler i sitt utbud.

Boxer på gång

Boxer då, undrar ni? När kommer hdtv i marknätet? Jo, det är på gång. Just nu testsänds hdtv som sagt i marknätet över Mälardalen och det krävs inget abonnemang för att titta. Framtiden är svår att sia om då det finns det begränsningar i marknätet, frekvenserna räcker inte till och därför kommer det troligen inte att bli fler än 4-5 hdtv-kanaler i marknätet inom de närmaste åren. I bästa fall. Detta är ett politiskt beslut som kommer inom förhoppningsvis en ganska snar framtid.

Fler operatörer & kanaler

När det gäller utvecklingen för hdtv så har Canal Digital sagt att de kommer att utöka sitt utbud med ytterligare kanaler under det närmaste året. Det troliga är att vi kommer att få se ytterligare 4-6 hdtv-kanaler innan sommaren. Den andra satellit-operatören, Viasat, har sagt att de ska lansera hdtv före årsskiftet, men där finns ännu inga besked om vad det kommer att innebära i antal kanaler. Comhem kommer också att ta in fler hdtv-kanaler under den närmaste tiden.

Framtiden

Det råder ingen tvekan om att hdtv har kommit för att stanna under lång tid framöver. Frågan är väl snarare vid vilken tidpunkt man kommer att ha möjlighet att ta till sig tekniken. Har man idag endast tillgång till Boxer gäller det att sitta ner i båten och invänta de politiska beslut om vad som ska hända med frekvensutrymmet i marknätet. Har man bråttom är det annars parabol som gäller om man inte råkar bo i ett Comhem-hus.

Andreas Liebert , Prylportalen