Intresset hjälpte henne oväntat att gå ner i vikt
Uppdaterad 2016-06-08 | Publicerad 2014-11-13
Från att ha vägt 120 kilo reser hon idag världen över – och dyker. För nu är betydligt lättare.
– Livet ser helt annorlunda ut, säger Jennie Svensson, 37, från Jönköping.
Så länge Jennie Svensson kan minnas har hon varit kraftigt överviktig. Inte för att hon egentligen har ätit särskilt dåligt. Hon har både sett till att äta fisk och grönsaker. Däremot har enda motionen bestått i ett par promenader i månaden. Dessutom – inser hon nu – har hon ätit alldeles för mycket.
– Problemet med mig är att jag, när jag går in för någonting, nästan blir manisk. Och då kör jag så hårt att jag tröttnar alldeles för snabbt. Jag tror till exempel att jag har provat alla dieter och viktminskningstjänster som finns, men nu har jag lärt mig att det inte går att äta bananer i en vecka, gå ner massa i vikt och tro att det är så livet ska bli. Då går man upp alla de där kilona direkt igen. Och ju större man blir, desto mer sitter man i soffan och tycker synd om sig själv – och äter ännu mer, säger hon.
Tuggade på något konstant
Det var egentligen först när Jennie gick med i Viktklubb som hon insåg hur hon hade ätit.
– När jag väl började logga alla måltider insåg jag att jag i princip hade tuggat på någonting konstant. Mina portioner var alldeles för stora, helt enkelt.
Idén fick hon genom en kompis som hade varit med i Viktklubb flera år tidigare, som egentligen aldrig varit särskilt stor utan bara velat få koll lite på sin kosthållning.
– Det var precis det jag också behövde, så i början använde jag mest loggboken. Sedan började jag även surfa runt på Mötesplatsen och läsa medlemsbloggar. Och det var ett vinnande koncept: Till slut började även jag blogga själv.
Tvingades visa sig i bikini
Vändningen kom dock först när Jennie vann en dykkurs. Och det tog inte lång tid förrän hon hade sitt certifikat.
– ”Herregud”, tänkte jag. ”Det lär ju inte finnas någon dykardräkt i världen som passar mig.”
Men det fanns det som tur var, för Jennie tvingades successivt att acceptera sin kropp.
– Ja, ska man hålla på med dykning får man verkligen inte vara blyg. För då får man ofta byta om på uteplatser bland massa folk, som vid Vättern till exempel där det inte finns någonstans att gömma sig. Så från att tidigare inte ens ha velat gå på badhus och bada, fick jag genom dykningen lära mig att visa mig i bikini helt öppet.
”Jag kommer att dö”
Nu började Jennie också åka på dykresor utomlands, till Egypten och Filippinerna. Och trots att hon vid det laget ändå hade gått ner sex-sju kilo i Viktklubb blev hon bestört när hon fick se en semesterbild på sig själv.
– Det fotot gav en helt annan bild än den jag hade av mig själv, så då bestämde jag mig för att aldrig mer se ut sådär, säger hon.
När Jennie dessutom drabbades av både halsfluss, öroninflammation och en armfraktur, så att hon aldrig riktigt kom igång med sin viktminskning, fick hon nog.
– ”Nää”, tänkte jag. ”Jag kommer att dö om jag fortsätter så här. Nu går det inte mer”.
”Skillnaden nu är att det verkligen funkar”
Jennie bestämde sig för att köra ett nytt race i Viktklubb och i ett svagt ögonblick fick en kollega med sig henne på tidiga morgonpromenader. Så fortsatte de resten av sommaren. Och sedan, när hösten kom, skaffade Jennie ett nytt gymkort.
– I dag tränar jag fem-sex gånger i veckan och mår nästan dåligt om jag inte kan göra det. Och Viktklubb är jag fortfarande med i, men skillnaden nu är att det verkligen funkar. De andra gångerna har inte huvudet varit med, men nu har jag hittat ett sätt som gör att jag ändå kan leva ett normalt liv: Att inte ha några förbud. För mig är det nämligen jätteviktigt med god mat och dryck, men i dag vet jag att om jag tar ett glas vin på fredagen – ja då får viktnedgången helt enkelt ta lite längre tid.
Och vad är ditt mål nu?
– Att springa Vårruset. Innan har jag bara lyckats ta mig gå och springa i intervaller, men häromdagen klarade jag att springa mina första fem kilometer ...!