MG ZR en riktig busbil

Uppdaterad 2016-09-19 | Publicerad 2003-09-06

men inte riktigt lika kul på motorvägen

Busbilen MG ZR har en front som väcker uppmärksamhet.

Innerst inne kör du en redan, säger reklamen.

Det gör jag inte men MG ZR är en riktigt busbil som får en att längta ut till kurviga småvägar.

På motorvägen är det emellertid inte riktigt lika kul.

Avgasröret är framhävt med polerad kromsarg popnitad i bakspoilern. Fräckt. Utrymmet bak är skapligt. En bil för bushumör, kort och gott.

MG ska sätta fart på Rovers försäljning i Sverige. Den gamla fina traditionen att klistra det klassiska MG-emblemet på vanliga familjebilar har återupptagits och Rovermodellerna 25 och 75 har tuffats till med trimmade motorer och aggressivare utseende, och säljs som MG ZR och ZT.

Resultatet är förvånansvärt bra.

I Roverutförande är lilla 25:an en högst alldaglig bil. Med MG-märket i fronten, 160 hästar under huven, hårdare fjädring, fräck vinge och stora 17 tumsfälgar blir det en helt annan bil.

Noll till hundra klaras av på raska 7,8 sekunder, och de flesta konkurrenterna i klassen blir lämnade bakom.

Senast jag hade lika skoj bakom ratten var när jag provkörde nya Hundkojan för första gången. I med ettan, tryck till på tvåan, och MG:n sticker i väg med ett vrooom...

Mycket direktstyrd

Till det sportiga uppträdandet bidrar förstås de lågprofilade och breda däcken som suger tag i asfalten, och gör bilen mycket direktstyrd.

Men, och det ska ärligt sägas, du måste vara på bushumör för att uppskatta nya MG ZR. I lugn motorvägsfart är den högvarvade motorn alldeles för påfrestande. Man sitter hela tiden och längtar efter en sjätte växel. MG har tagit åt sig av kritiken, och jobbar med utväxlingen för att få ned ljudnivån.

På det hela taget är MG ZR en mycket trevlig bekantskap. Däremot är priset alldeles på tok för högt; 170 000 kronor för en bil vars grundkonstruktion har nästan tio år på nacken är på gränsen till oförskämt.

Sven-Anders Eriksson

Följ ämnen i artikeln