KD: Avskaffa tv-licensen och lägg ner Radiotjänst

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2013-03-07

Låt inte finansierinsmodellen och lagen bromsa utvecklingen

Radiotjänst är nu på jakt efter dator- och surfplatteägare. Det behövs onekligen en modern och teknikneutral finansieringsmodell för public service. Kristdemokraterna föreslår en individuell avgift som tas in via skatten, att tv-licensen avskaffas och att Radiotjänst läggs ned. 

Dagens tv-licens har sitt ursprung i den monopolsituation som fanns på 1950-talet. Mycket har hänt sedan dess och lyckligtvis har vi idag ett brett utbud av valmöjligheter, även för de som inte köper extra kanalpaket. Friheten sträcker sig inte bara till vad man vill se, utan även till hur och var man vill se programmen. Vasaloppet i helgen gick exempelvis att se vid tv:n, men också i mobilen eller datorn. Via internet fanns tv-sändningen, men också separata sändningar inriktade på eliten, målområdet, en vallabod etc.

Framtidens tv är bredare och har större möjligheter. Då får inte lagstiftning och finansieringsmodell vara otydlig och bromsa utvecklingen. Finansieringen av public service ska vara teknikneutral och enkel att förutse.

Public service-utredningen kom förra året med förslaget att skrota dagens tv-licens och ersätta den med en individuell avgift via skatten. Regeringen vill analysera och ta fram ett förslag. Men analysen får inte ta så lång tid att vi missar chansen att byta dagens mossiga system mot ett teknikneutralt och modernt sätt att finansiera public service.

En stor vinst med den föreslagna förändringen är att Radiotjänst kan läggas ned – närmare 150 miljoner kronor skulle kunna sparas in om man låter Skatteverket ta över. Utredningen pekar på att man dessutom kan spara in totalt en miljard genom att få stopp på smitningarna ifrån att betala tv-licensen och därmed kunna få en lägre individuell avgift via skatten.

Genom åren har en rad märkliga händelser inträffat när den statliga myndighetens tjänstemän gett sig ut för att kontrollera medborgarnas tv-innehav.

Radiotjänsts tidigare vd Anna Pettersson berättade i en intervju för några år sedan att man lyssnar för att höra ”typiska tv-ljud”. En man med två pratglada papegojor drabbades av detta. Uppenbarligen lät papegojorna, enligt den statliga tjänstemannen, som en tv. Och mannen tvingades betala tv-licens. När mannen överklagade fick han avslag, trots att det var papegojor och inte en tv som gett ljud ifrån sig.

I Malmö kikade en tv-pejlare in i en kvinnas lägenhetsfönster och noterade en platt-tv. I pejlarens anteckningar noterades att tv-serien ”Vänner” stod på. Men när fakturan på 519 kronor damp ned från Radiotjänst visade det sig att kvinnan inte ägde någon tv. JO fällde Radiotjänst.

Visst kan även statliga tjänstemän begå misstag. Men exemplen visar mer än så. De ger en bild av hur Radiotjänsts pejlare arbetar, genom tjuvkikning och tjuvlyssning i medborgares hem. Samtidigt som dagens finansieringsmodell är omodern är den också integritetskränkande.

I takt med att teknikutvecklingen går snabbt, är det omöjligt att beskriva hur en tv ser ut om några år. Ska Radiotjänst då i stället för att pejla var det finns tv-apparater, åka runt och bedöma om enskilda datorer eller mobiler används som tv? Det är lätt att göra sig lustig över alla de situationer som skulle kunna uppstå när statliga tjänstemän ska kontrollera medborgarnas dator- och mobilanvändande. Men vem vill ha ett sådant kontrollsamhälle? Inte vi kristdemokrater, i alla fall.

Andreas Carlson (KD)

Riksdagsledamot

Mediepolitisk talesperson