Är kravallerna i Husby bidragsberoendets fel?
Det har gått ett år sedan bilbränderna och kravallerna i Husby.
Utanförskap, polisbrutalitet och diskriminering har beskrivits som förklaringar till varför det hände.
I kvällens "20 minuter" går moderaten Benjamin Dousa ut och ger bidragssamhället skulden.
– För många är beroende av bidrag i Husby, det måste ställas högre krav för att få försörjningsstöd, säger han.
Det är ett år sedan upploppen i Husby som startade efter att polisen hade skjutit ihjäl en man i området, som visserligen hade en machete i handen, men som inte ska ha utgjort något hot mot polisen. Alla medier har rapporterat och ställt sig frågan vad som har förändrats i Husby, vad orsaken till oroligheterna var och hur man ska se till att det inte händer igen.
Nu går Benjamin Dousa, ordförande för moderata studentförbundet ut och lägger ansvar på ett alltför slappt bidragssystem.
– Många har fastnat i ett bidragsberoende i Husby. Det måste ställas krav på motprestation för att få försörjningsstöd. Det kan vara att man söker jobb, går svenskakurser. Man kan också öka incitamenten genom att ha en avtappning av bidraget så att det inte upphör direkt om man får jobb, säger han.
"Ovärdig populism"
Men enligt Lawen Redar (S) stämmer det inte att hårdare krav på bidragstagare skulle minska arbetslösheten.
– De borgerliga har haft makten i åtta år och långtidsarbetslösheten och arbetslösheten är högre nu. Det här är ett ovärdig populism för att lösa stora strukturella problem. Det ställer människor mot varandra och ger uttryck för en unken människosyn, säger hon.
Benjamin Dousa tycker dock att man kan dra de här slutsatserna eftersom det finns exempel på kommuner där man har högre krav för att ge ut socialbidrag och att arbetslösheten också är lägre där.
– Om man jämför Kista, där jag bor, med Husby så ser man att även om det ser likadant tufft ut socioekonomiskt så är det ändå färre som är beroende av bidrag i Kista, sa han.
"För många hyresrätter"
Men att försämra för de mest utsatta, vilket bara kommer leda till mer stigmatisering är inte något som Lawen Redar tycker att ett välfärdssamhälle ska acceptera.
– Vi måste föra en långsiktig politik för att förändra de här strukturerna. Omfördela resurserna, ha en aktiv bostadspolitik som motverkar segregering, en utbildningspolitik som inte accepterar att 70 procent inte klarar skolan. Det här leder till att unga känner sig alienerade och misstror samhället, och då blir det som i Husby.
Även Benjamin Dousa går med på att det är en rad faktorer som samverkar när förortskravaller uppstår. Enligt honom beror problemen också låg utbildningsnivå, dålig stadsplanering och för lite spridning av ägande.
– Det är för många hyresrätter och för få bostadsrätter, säger han.