Därför blir vi sjuka av att vara fattiga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-07-20 | Publicerad 2016-07-19
Debattören: Vi måste lyfta frågan om pengaproblemens konsekvenser
DEBATT. Att vara fattig handlar om så mycket mer än att inte ha tillräckligt med pengar. Vi måste därför börja prata om pengaproblemens konsekvenser utifrån ett bredare perspektiv än vad som görs idag. Vad innebär det egentligen att drabbas av pengaproblem och hur kan vi hjälpa dessa individer på bäst sätt?
Det är juli och högsäsong för semester. En tid då många väljer att satsa på avkoppling och på att resa bort. Men alla kan inte resa bort och alla kan inte koppla av. Att inte veta om pengarna räcker till månadens slut kan orsaka stor skada för individen.
Orsakerna till pengaproblem är många. En skilsmässa, uppsägning från jobbet, eller sjukdom. Vem som helst kan drabbas.
Att vara fattig förändrar allt. Det ställer höga krav på planering i vardagen för att den ska gå ihop. Det försvårar för oförutsedda utgifter såsom läkar- eller tandläkarbesök vilket i sin tur försämrar hälsan. Du kan inte delta i aktiviteter som kostar pengar, vilket ökar risken för social isolering.
Men att inte kunna betala räkningar, köpa mat eller hantera oförutsedda utgifter handlar om så mycket mer än att inte ha tillräckligt med pengar. Fattigdom syns inte bara i plånboken utan även i hjärnan.
Många av oss kan nog erfara hur vår hjärna känns efter en natt utan sömn. Det är svårt att fokusera och att fatta beslut. Forskning visar att pengaproblem temporärt leder till nedsatt funktion i hjärnans förmågor som motsvarar just vad som händer med oss efter en hel natts sömnbrist - pengaproblem stjäl kognitiv kraft från vår hjärna.
Fattigdom ökar risken för psykisk ohälsa som depression och var sjätte överskuldsatt har försökt att ta sitt liv. Det ökar även risken för att bli sjuk, försvårar återhämtning efter sjukdom och risken att dö efter hjärtoperationer är större.
Det är farligt att vara fattig.
Det blir svårt att bygga upp en buffert för framtiden och de psykiska besvären och kognitiva belastningar kan leda till en nedåtgående spiral av ännu sämre ekonomi.
Varje kommun har lokala budget- och skuldrådgivare dit man kan vända sig för att få hjälp. Men stigmatiseringen kring att vara fattig leder tyvärr till att många söker hjälp för sent, då problemen vuxit sig riktigt stora. Och den psykiska belastningen försvårar ytterligare för många att förmå sig söka hjälp.
För att förbättra situationen för de drabbade måste vi börja prata öppet om konsekvenserna av fattigdom – och vi måste arbeta bort stigmatiseringen.
Vi måste börja prata om pengaproblemens konsekvenser utifrån ett bredare perspektiv än vad som görs idag. Privatekonomi handlar om så mycket mer än bara pengar – den påverkar hela vårt liv och vårt liv påverkar således vår privatekonomi. Vi måste forska mer på hur pengar, beteenden och hälsa hänger ihop – samt bli ännu bättre på att lyfta fram den forskning som redan görs. Att förstå sin egen situation eller en drabbad person i ens närhet utifrån ett större perspektiv är ett första steg i rätt riktning.
Elin Helander
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.