Lotta är död - snart mördas en ny kvinna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-06-13 | Publicerad 2016-06-10
Debattörerna: Myndigheter saknar kunskap om våld i nära relationer – och mördandet fortsätter
DEBATT. Det har gått en vecka sedan Lotta, 41, misshandlades grovt av sin f.d pojkvän. En misshandel som skulle sluta med att Lotta avled av skadorna. Den 1 juni i år mördades en fyrbarnsmamma i Arlöv av sin man. I slutet av maj hittades en ung kvinna mördad i Hökarängen. Polisen misstänker att hon har utsatts för hedersrelaterat våld.
De tre morden är alla exempel på att våld i nära relation kan sluta med att brottsoffret som oftast är en kvinna förlorar sitt liv.
Lotta är en av många kvinnor som i år har eller kommer att mördas av en partner. Det dödliga våldet mot kvinnor möjliggörs av samhället då vi gång på gång misslyckas att skydda dem.
Vi arbetar sedan sammanlagt 14 år tillbaka i socialtjänstens med relationsvåldsärenden. I vår vardag ser vi hur kvinnor (och i vissa fall män) med livet som insats försöker lämna sin våldsamma partner för att skydda sig själva och sina barn.
Vi bemöter dem med kompetens och respekt för den komplexa problematiken som våld i nära relationer innebär.
Vi tar också deras rädsla på största allvar, och ibland behöver vi också berätta för dem hur farlig deras partner är, då våldet blivit vardag.
Vi vet att risken för dödligt våld och mord är överhängande hos varje klient vi möter, i synnerhet om denne polisanmäler våldet eller försöker lämna relationen. Vi gör vårt yttersta för att trösta, motivera och skydda.
Vi torkar deras tårar och går med dem genom den snåriga och farliga processen som separationen innebär.
Samtidigt ser vi att klienterna är beroende av många olika myndigheters beslut och insatser, och det är när dessa inte är samstämmiga och kunskapsbaserade som våldet kan fortgå och i värsta fall leda till mord.
När en våldsutsatt person möts av motstridiga uppgifter och beslut från myndigheter, kan hon inte orientera eller skydda sig. Ibland hamnar hon i lägen där hon misstros och anklagas för att ha en agenda av att vilja ta barnen från fadern eller få andra fördelar.
Myndigheterna har en skyldighet att tro på den som berättar om våld och önskar skydd, för om vi börjar spekulera i sanningshalten i berättelsen så riskerar vi den våldsutsattas säkerhet.
I grunden handlar frågan om okunskap: okunskap om våldets olika uttryck, okunskap om riskerna med våld i nära relation, okunskap om våldets komplexa konsekvenser och okunskap om att våldets mekanismer också flyttar in i samtalsrummet på socialtjänsten och förhörsrummet hos polisen.
Liksom våldsutövaren har ett intresse av att dölja, förminska och bortförklara våldet så har även den våldsutsatta det. Av skam, skuld, rädsla och ibland kärlek.
Okunskapen får myndighetspersoner att skifta fokus från att vi arbetar med allvarliga och farliga upprepningsbrott, där både förövaren och offret är bundna till varandra.
Okunskapen gör att myndighetspersoner moraliserar över den våldsutsattas ibland irrationella beteende och underminerar skyddsplaneringar genom att möjliggöra barnens umgänge med våldsutövaren under vistelse på skyddat boende och kvinnojour.
Okunskapen finns inom vår egen yrkeskår i socialtjänsten, liksom inom rättsväsende, Polismyndigheten och samhället i stort.
Vi menar att det är dags att ställa krav då adekvat kunskap om våld i nära relationer hos personal inom alla berörda myndigheter. Bristen på kunskap påverkar de beslut som fattas hos myndigheterna. Beslut som i sin tur många gånger omöjliggör för våldsutsatta att skydda sig själva och möjliggör att våldet fortgår även efter separationen.
Med ökad kunskap möjliggörs samverkan och samsyn mellan myndigheter vilket är en förutsättning för att skydda personer utsatta får våld i nära relation, och därmed förebygga fler tragiska mord.
Lotta är död, men statistiken visar att Sverige om tre veckor komma att vakna upp med ytterligare en mördad kvinna. Och därefter en till och en till. Vi kan göra mycket för att förebygga och motverka våldet som drabbar främst kvinnor och barn, en av dessa saker är att ställa krav på kunskap om våld i nära relationer hos Sveriges offentliga myndigheter.
Linn Moser Hällen, socionom
Evelinna Siniaslo, socionom
Driver Arvin utbildning – kunskap om våld i nära relationer samt arbetar som tjänstemän inom socialtjänsten med våld i nära relationer.
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.