Vi förväntar oss att även Sverige följer rekommendationerna
Projektledaren för de Nordiska näringsrekommendationerna svarar landsbygdsminister Peter Kullgren
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-06-20
Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren, rycker ut till försvar för den svenska nötköttproduktionen, som han skriver är utsatt ”för onyanserad kritik” i de Nordiska näringsrekommendationerna 2023, NNR23, som lanseras i dag.
Låt oss starta med att få en grundläggande faktauppgift rätt:
De Nordiska näringsrekommendationerna förordar varken minskad eller ökad köttproduktion. De Nordiska näringsrekommendationerna ger vetenskapliga rekommendationer om vad som är hälsosamt och miljövänligt att äta. Det handlar om konsumtion, inte produktion.
Nästan hälften av det kött som svenskar konsumerar i dag är importerat. Det är konsumtionen som måste minska, av både hälso- och miljöskäl.
De nordiska näringsrekommendationerna är den vetenskapliga grunden som det svenska Livsmedelsverket och de andra nordiska ländernas hälso- och livsmedelsmyndigheter kan luta sig på när de utformar sina nationella kostråd.
Den vetenskapliga grunden för de Nordiska näringsrekommendationerna är solid och bygger på det bästa tillgängliga underlaget just nu.
Den nya upplagan av de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) förordar att konsumtionen av rött kött inte överskrider 350 gram per vecka – av hälsoskäl. Av miljöskäl borde konsumtionen av rött köttvara ”avsevärt lägre”, enligt rapporten.
Det är upp till varje enskilt land att kvantifiera köttkonsumtionen av miljöskäl, det gör inte de Nordiska näringsrekommendationerna 2023. Alla kvantitativa rekommendationer i rapporten är baserade på hälsoeffekter.
Rapportens bedömning av miljövänlig kost baseras framför allt på fyra bakgrundsdokument som diskuterar miljöeffekten av matkonsumtion både globalt och lokalt i Norden och Baltikum (sammanfattat i avsnittet "Sammanfattning av bakgrundsdokument om miljömässig hållbarhet" i NNR 2023-rapporten).
Den sjätte utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) och FN:s naturpanel (IPBES) är också grundpelare i utvärderingen av miljöpåverkan av livsmedelskonsumtion i NNR2023.
Anledningen till att NNR23-projektet har bedömt både lokala och globala miljöeffekter är att mer än hälften av maten vi äter är importerad. Kosten i Norden och Baltikum påverkar därför klimat och miljö långt utanför vårt lands gränser.
Vi förväntar oss att alla de nordiska länderna följer NNR2023-ramverket och definierar ambitiösa kvantitativa rekommendationer för miljön och klimatet.
Det skulle ligga i linje med internationella miljö- och klimatavtal som de nordiska länderna anslutit sig till – och med visionen för det nordiska samarbetet: Att Norden ska vara världens mest hållbara region år 2030.
Rune Blomhoff, projektledare Nordiska näringsrekommendationerna 2023
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.