Vart tog arbetslinjen vägen, Kristersson?
Timbro: En borgerlig regering måste stoppa det nya friåret
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-10-27
DEBATT. Vi ska återupprätta arbetslinjen. Det påstod Ulf Kristersson att regeringen var överens om inför valet.
Nu när budgeten snart ska presenteras verkar leveransen utebli. En av de dyraste reformerna som den nya regeringen ser ut att presentera går helt emot idén att arbete ska löna sig. I praktiken sjösätts en ny typ av friår.
Stödet kallas omställningsstudiestöd. Det är nästan lika dåligt som det friår som den socialdemokratiska regeringen gjort sig skyldiga till: den som arbetat i minst 14 år ska kunna ta ledigt, upp till ett år, för att ägna sig åt kompetenshöjande verksamhet.
Vilken typ av utbildning som ska kunna ge rätt till bidrag har lämnats öppet, och parterna på arbetsmarknaden har stor möjlighet att styra hur stödet kommer att användas. De kommer knappast att hålla igen.
Folkhögskolekurser i kreativt skrivande, A-kurser på högskolan eller hantverkskurser är alla möjliga val för den som vill ha ett friår.
I praktiken kommer tjänstemän med stark ställning på arbetsmarknaden få skattemedel för att ägna sig åt kravlöst självförverkligande.
Reformen är den tidigare regeringens projekt och ett resultat av en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter, som Ulf Kristerssons regering verkar svälja helt och hållet.
Ersättningen till den som väljer att ta ut friåret ligger också långt över det som studenter kan få genom dagens studiemedelssystem. Medan studiemedlet i Sverige ligger på ungefär 11 000 kronor i månaden, har den som väljer det nya friåret möjlighet att få över 30 000 kronor i månaden, till största delen bidrag.
Erbjuder man så höga bidrag får man många som nappar. CSN som ska administrera stödet har beskrivit hur de översvämmats av ansökningar efter att ansökningstiden nyligen öppnade.
Men det nya friåret är inte gratis. Även om det är arbetsmarknadens parter som utformat bidraget är det staten som ska stå för fiolerna.
Den exakta kostnaden är inte klar, men regeringen har uppskattat en kostnad på 9 miljarder om året. Andra uppskattningar har pekat på att det skulle kunna kosta så mycket som 15 miljarder varje år.
Arbetsmarknadens parter har argumenterat för att satsningen ska bli ännu större, vilket kanske inte är så konstigt eftersom det är staten som betalar.
Det nya bidragssystemet är helt feltänkt. Den som vill bredda sin kompetens och byta karriär har redan i dag alla möjligheter att göra det.
Fortbildningsmöjligheter har alltid funnits i Sverige, med omfattande rätt för arbetstagare till tjänstledighet för studier, avgiftsfri högre utbildning och studielån.
Men vill man ta det steget, måste man också vara beredd att göra en investering själv.
Att välbetalda mellanchefer ska kunna ägna sig åt dyra utbildningar på skattebetalarnas bekostnad, samtidigt som många som sliter och går till jobbet för att betala el- och bensinräkningar, är respektlöst och något som går rakt emot idén om en arbetslinje.
Studieomställningsstödet höjer Sveriges redan höga bidrag, och gör att vi riskerar att klättra ännu högre i skatteligan.
Det kan inte drivas igenom av en borgerlig regering.
Adam Danieli, jurist, Timbro
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.