Vad får Sverige för miljarderna till EU?
SD:s toppkandidater: Vi betalar utan att veta vad vi får tillbaka
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-25
DEBATT. Sverige EU-avgift för år 2022 var 48,2 miljarder kronor. Mellan EU-inträdet 1995 och fram till slutet av 2022 hade vårt land betalat in 815 miljarder kronor till EU och under samma period hade vi fått tillbaka 304 miljarder.
Sammantaget innebär det att Sverige betalat in över 500 miljarder kronor mer än vad vi fått tillbaka från EU.
En summa som dessutom skulle varit avsevärt högre om den hade räknats om till dagens penningvärde. Det är tacksamt att i detta sammanhang travestera Leif Östlings numera kända utbrott ”Vad f*n får jag för pengarna?”.
Det intressanta ur ett politiskt perspektiv är att det i praktiken inte existerar någon debatt kring vad Sverige får för alla dessa miljarder. Det finns ingen annan verksamhet som år efter år skulle skicka in resurser i en verksamhet utan att ställa sig frågan vad de får ut av sina investeringar.
Vilket företag eller organisation skulle betala miljarder utan att utvärdera utfallet?
Politiska motståndare som okritiskt stödjer EU kommer att påstå att vi argumenterar för ett utträde ur EU enbart genom att ställa frågan. Det är varken vår åsikt eller avsikt.
Sverigedemokraterna accepterar i nuläget Sveriges medlemskap i EU och driver inte aktivt frågan om utträde, men vi menar att det är rimligt med en omfattande och oberoende utvärdering av Sveriges EU-medlemskap.
De som nu försöker undvika en debatt om en oberoende utvärdering av medlemskapet genom att felaktigt hävda att vi förespråkar Swexit borde fråga sig varför de är så rädda för en sådan utredning.
Om de är trygga i sin förvissning att de alla dessa miljarder skapat mervärde för Sverige och svenska medborgare borde de välkomna en sådan granskning.
Sverigedemokraterna går till val på att reformera det europeiska samarbete så att det gemensamma beslutfattandet begränsas till tydligt gränsöverskridande frågor. Ett minskat antal områden där unionen har mandat att fatta besluta skulle samtidigt sänka dess kostnader.
Som en moderat europaparlamentariker en gång uttalade mellan skål och vägg: ”Allt det som är bra med EU är nästan gratis och allt det som är dåligt kostar oerhörda summor”.
Därtill vill vi se förändringar av beslutsformerna. Medlemsstaternas roll i EU beslutsfattande måste stärkas och därför bör antalet områden som kräver enhällighet utvidgas.
Omröstningar med kvalificerad majoritet bör bara ske i samarbetets kärna, exempelvis frågor som rör gränsöverskridande handel med varor och tjänster.
I Europaparlamentet kommer vi verka för att stoppa fortsatt förflyttningen av beslutsmakt till EU och i stället arbeta för att Sverige återfår makten över nationella, regionala och kommunala beslut.
För att medlemsstaterna ska behålla sitt ägarskap över fördragen måste unionen även fortsatt vara beroende av finansiering från medlemsstaterna. Därför kommer vi verka för att fördragens skrivningar om budgetbalans respekteras och att ansvaret för nationella ekonomiska beslut inte kollektiviseras.
Att EU:s budget inte ska tillåtas öka mer än inflationen, att framtida satsningar inom ramen för EU:s budget måste ske genom besparingar på andra områden, att hindra fortsatt skuldfinansiering liknande återhämtningsfonden samt att förhindra nya EU-skatter eller andra finansieringsformer som ger EU inkomster som inte medlemsländerna har kontroll över.
För Sverigedemokraterna är utgångspunkten att Sveriges medlemskap i EU ska främja svenska folkets långsiktiga intressen. Det är oss främmande att Sverige ska betala in hundratals miljarder kronor utan att veta vad vi får för dessa pengar.
Det är hög tid att utreda frågan – vad får Sverige för EU-pengarna?
Charlie Weimers, delegationsledare för Sverigedemokraterna i Europaparlamentet, kandidat ett
Beatrice Timgren, riksdagsledamot och kandidat för SD i valet till Europaparlamentet, plats två
Dick Erixon, kandidat för SD till Europaparlamentet, plats tre
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.