Passagerarregistret – ett nödvändigt ont

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-02-10 | Publicerad 2015-02-09

Adam Marttinen (SD): Invandringen kräver åtgärder för att göra samhället tryggt

Diskussionen kring vilka åtgärder Sverige ska vidta mot terrorism har blivit en het fråga efter terrorattentaten i Paris. Partier kring fyraprocentsspärren har nu börjat höfta ut ljumma förslag, liknande de som Sverigedemokraterna föreslagit sedan länge.

Andra partier har hittills betonat mer övergripande åtgärder där samtliga medborgares integritet kan anses ligga i ena vågskålen och en ökad trygghet i den andra.

Ett sådant förslag är att samtliga EU-länder ska samla och spara uppgifter om flygresenärer, ett så kallat PNR-register (passenger name record). Registret ska skapa ett gemensamt arbetssätt mellan EU-länder som i dag samlar och sparar uppgifter på lite olika sätt. Det kan användas för att kartlägga resmönster för att spåra inblandade personer vid ett terrorattentat eller för att bevaka terroristers resmönster för att kunna förhindra attentat.

En som högljutt protesterat mot PNR-direktivet är EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C). Han hävdar att PNR-registret lätt kan missbrukas – men anger inte något exempel på hur eller varför någon skulle vilja missbruka sådana uppgifter.

I P1-morgon den 9 januari intervjuades inrikesminister Anders Ygeman (S) som arbetar för att införa ett PNR-register inom EU. Han medger det svåra i att garantera samhällen från att drabbas av terrorattentat. Han anger dock en viktig förutsättning för att undgå en mer hotfull utveckling: ”Har vi ett stort förtroende för varandra och har vi ett stort förtroende för samhället och en samhörighet i samhället så är det i sig ett skydd mot terrorattacker”.

Det Ygeman vidrör är en grundförutsättning för att motverka en radikalisering av egna medborgare. Samtidigt är det just den förutsättningen som Ygeman, tillsammans med Federleys allianskollegor under en miljöpartistisk taktpinne, undergrävt.

Genom Europas mest intensiva invandring har samhörigheten i Sverige minskat, i takt med en tilltagande segregation. I segregerade förorter sviktar lojaliteten mot det övriga samhället. Följden av den utvecklingen blir att personer söker samhörighet och lojalitet på annat håll. Här har Islamiska staten (IS) rönt framgång i att erbjuda en alternativ samhörighet.

Vill man vara trovärdig i sitt arbete för att skapa ett tryggt samhälle ska man vara konsekvent. Man kan inte både undergräva förutsättningen för en trygg samhällsutveckling och samtidigt stoppa nya åtgärder för att göra samhället tryggare.

Det bästa hade så klart varit att ha haft en strikt reglerad invandring utifrån Sveriges förmåga att behålla en övervägande nationell gemenskap. Här har de övriga partierna en ordentlig migrationsbakläxa att bearbeta.

Nu har vi haft en invandring till Sverige som gjort att samhörigheten minskat, vilket göder terrorism. Det Federley med flera måste förstå är att detta är den situation som vi måste utgå ifrån.

Sverigedemokraterna är motståndare till överstatlighet inom EU men vi ställer oss positivt till gränsöverskridande samarbeten för att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism. PNR-direktivet är därför ett förslag som vi stödjer och vill utveckla, vid sidan av andra skarpa förslag som att frånta medborgarskap och stoppa inresor för dem som väljer att strida för terrorism.

Skiljelinjen mellan Sverigedemokraterna och de övriga när det kommer till att bekämpa gränsöverskridande brott är att vi är emot överstatlighet men för en utveckling av ett generöst samarbete mellan självständiga nationer.

Adam Marttinen (SD)

Riksdagsledamot,

rättspolitisk talesperson

Följ ämnen i artikeln