Sverige halkar efter – ge 16-åringar rösträtt
11 organisationer: Det skulle göra vår demokrati starkare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-05-25
DEBATT. 16-åringar i Belgien, Tyskland, Malta och Österrike får gå till EU-valurnorna om mindre än en månad, precis som de grekiska 17-åringarna. Men i Sverige måste de unga stanna hemma.
Om vi vill att unga ska engagera sig politiskt i framtiden, måste vi också se till att deras röster räknas – på riktigt.
Redan 2022 föreslog EU-parlamentet en harmonisering av valregler över medlemsstaterna där 16 år skulle gälla som åldersgräns. Fyra av medlemsstaterna har sedan dess sänkt rösträttsåldern och kommer att låta medborgare från 16 år rösta i EU-valet i juni.
Om vi tittar på rösträttsålder globalt så är det nästan tjugo länder som låter 16-åringar rösta antingen i nationella eller lokala val, däribland Argentina, Brasilien, Estland, Skottland, Österrike, USA och Tyskland.
Forskning från länder som sänkt rösträttsåldern visar att sänkningen leder till ökat valdeltagande bland unga både direkt och på lång sikt.
Andra exempel på dokumenterade demokratistärkande effekter är ett ökat intresse för politik bland unga och ett stärkt förtroende för demokratin. Dessutom tenderar en sänkt rösträttsålder leda till en mer positiv bild av ungas förmågor att delta i samhällsutvecklingen.
Att stärka demokratin är viktigare än någonsin i och med att svenska ungdomars förtroende för demokratin sjunker, enligt senaste Ungdomsbarometern.
Varannan ung känner sig inte som en del av samhället och nästan nio av tio barn och unga upplever att beslutsfattare inte lyssnar på dem.
Ett av de vanligaste argumenten mot att sänka rösträttsåldern är att unga inte är tillräckligt intresserade och att de därför ändå inte kommer att rösta.
Det är därför viktigt att påpeka att yngre förstagångsväljare i dag röstar i en högre utsträckning än något äldre unga vuxna.
Det tror man beror på att unga som fortfarande går i skolan eller bor hemma när de får rösträtt är mer benägna att rösta och även att den vanan då troligare håller i sig genom livet. Forskning från Österrike visar också att det inte finns någon mätbar skillnad i mognad eller beslutsförmåga mellan 16- och 18-åringar.
Stora delar av ungdomsrörelsen och barnrättsrörelsen i Sverige är enade om att rösträttsåldern borde sänkas.
Youth 2030 Movement är initiativtagare till nätverket Större demokrati tillsammans med Rädda Barnen, Bris, LSU, Rädda Barnens ungdomsförbund, Sveriges ungdomsråd, Vi unga, Elevernas riksförbund, Unga örnar, Riksförbundet unga rörelsehindrade och RFSL ungdom.
Tillsammans representerar vi över 650 000 barn och unga.
För oss är det självklart att även unga har rätt att representeras. Varför vill regeringen fortsätta att stänga ute svenska ungdomar från demokratin när 16- och 17-åringar i andra medlemsstater inkluderas?
Det är hög tid att regeringen lägger fram ett förslag om att ändra vallagen så att personer från och med 16 år kan rösta i EU-val. Vår demokrati blir starkare ju fler röster som får vara en del av den.
Elias Fjellander, förbundsordförande, RFSL Ungdom
Ellen Åberg, ordförande, Sveriges ungdomsråd
Evelina Strömberg, förbundsordförande, Vi unga
Marlene Claesson, generalsekreterare, Youth 2030 movement
Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris
Maria Schillaci, styrelseordförande, Rädda Barnen
Noura Berrouba, ordförande, LSU - Sveriges barn- och ungdomsorganisationer
Oscar Sjökvist, förbundsordförande Unga rörelsehindrade
Tomas Aronson Ylipää, förbundssekreterare, Unga örnars Riksförbund
Vidar Ekman, första vice förbundsordförande, Elevernas riksförbund
Warda Abdalla, förbundsordförande, Rädda Barnens ungdomsförbund
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.