Skippa julskinkan i år − för grisarnas skull
Djurens rätt: Den plågsamma koldioxidbedövningen måste avskaffas
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2023-12-20 | Publicerad 2023-12-18
DEBATT. Julen närmar sig och för många av oss är längtan efter ledighet, umgänge med familjen och god mat stor. För grisarna väntar något helt annat.
Grisar är aktiva och nyfikna djur som tillbringar stora delar av sin tid med att utforska sin omgivning och söka efter föda. De är sociala och har livslånga relationer med sina familjemedlemmar och kommunicerar med olika läten, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Flera studier visar också att de är mer intelligenta än människan trott.
I Sverige föds det årligen upp 2,5 miljoner grisar i djurfabrikerna. De får tillbringa ungefär en månad tillsammans med sin mamma innan de abrupt skiljs åt, mycket tidigare än den naturliga avvänjningen.
97 procent av grisarna i Sverige hålls instängda i stora djurfabriker i en trång och karg miljö hela sina liv, utan möjlighet att se solens ljus eller att rulla runt i ett lerbad. I fabrikerna är golvet så hårt att många suggor får liggsår och miljön är så ensidig och stimulansfattig att grisarna inte har någonting att sysselsätta sig med.
Djur som inte får utlopp för sina naturliga beteenden utvecklar ofta beteendestörningar. Hos grisar är det inte ovanligt att stressen, trängseln, sysslolösheten och hungern leder till att djuren börjar bita på varandras svansar och öron.
Rapporter visar att det upptäcks upp till 50 000 grisar med svansskador på slakterierna i Sverige varje år.
Stressen i djurfabrikerna leder också till att många grisar får smärtsamma magsår. Dammet i djurfabrikerna leder också till att många grisar får luftvägsproblem. De som arbetar i fabriken måste ha andningsskydd, medan grisarna lever i den miljön utan skydd dygnet runt.
Grisarna lever i den här bristfälliga miljön i sex månader. Under den tiden växer de från 1,5 till 100 kilo. Den snabba tillväxten är skapad genom avel, kraftfoder och en kontrollerad inomhusmiljö i fabrikerna, för att skapa så stor ekonomisk lönsamhet för fabriksföretagen som möjligt.
Innan de slaktas tvingas grisarna in i en hisskorg som sänks ned i ett schakt med koldioxidgas för att de ska förlora medvetandet. Gasen gör ont och det blir svårt att andas, vilket gör att grisarna kippar efter luft och kämpar för sina liv genom att försöka fly.
Det kan ta uppemot en och en halv minut av rädsla och ångest i gasen innan de förlorar medvetandet.
Redan 2004 konstaterade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) att koldioxidbedövningen har allvarliga nackdelar ur ett djurskyddsperspektiv, men ännu har inget hänt för att fasa ut metoden. I ett yttrande från 2020 bekräftar EFSA återigen att koldioxidbedövning av grisar vid slakt är ett allvarligt djurskyddsproblem.
Regeringen och landsbygdsministern behöver nu sätta ett slutdatum för när koldioxidbedövningen inte får användas längre och resurser måste avsättas till forskning och utveckling av andra bedövningsmetoder.
Djurskyddslagen säger att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö så att deras välfärd främjas och att de kan bete sig naturligt. Att välfärden ska främjas betyder att det inte räcker att minimera risken för lidande, utan djuren ska må bra såväl fysiskt och psykiskt.
Men så ser verkligheten för svenska grisar inte ut i dag.
Så länge grisar i Sverige inte har rätt till utevistelse och utsätts för plågsam koldioxidbedövning vid slakt så finns bara en rekommendation att ge dig som firar jul i år. Välj vego.
Vi får inte låta jultraditioner göra oss blinda för grisarnas obehagliga verklighet. Du kan ta ställning mot de plågsamma djurfabrikerna genom att välja bort skinkan på julbordet. Fira en grön jul för grisarna, det kommer jag att göra.
Camilla Bergvall, riksordförande Djurens rätt
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.