Sätt press på Assad via FN, Wallström

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-09-18 | Publicerad 2015-09-17

Svenska FN-förbundet: Det går att använda tvingande åtgärder – trots Kinas och Rysslands veto

Syrienkonflikten har hittills skördat en kvarts miljon liv och orsakat den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Det är dags för FN att agera, skriver debattörerna.

DEBATT. Omvärldens oförmåga att stoppa konflikterna i Nordafrika och Mellanöstern förvärrar flyktingkrisen i Europa. Därför måste Sveriges regering och övriga medlemmar i EU diskutera inte bara hur människor på flykt ska få skydd utan också hur krigen ska stoppas.

Syrienkonflikten har genom grannländernas och stormakternas politiska, finansiella och militära inblandning, IS växande terrorvälde och ett stort antal döda och flyktingar blivit en internationell angelägenhet. Ett huvudproblem är att FN:s säkerhetsråd genom sin passivitet har brutit mot FN-stadgans artikel 24 som fastställer rådets huvuduppgift att värna internationell fred och säkerhet.

Som en reaktion på ett handlingsförlamat säkerhetsråd fastslog FN:s generalförsamling redan 1950 att medlemsländerna kan rekommendera tvingande åtgärder för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Bland de länder som stödde resolution 377 om samverkan för fred (uniting for peace) fanns Sverige. Utrikesminister Östen Undén var en av tillskyndarna med argumentet att FN-stadgan måste utvecklas för att inte bli ”en död bokstav”.

Samverkan för fred har genom åren tillämpats vid ett tiotal tillfällen – från den första fredsbevarande FN-insatsen under Suezkrisen 1956 till frågan om ockuperat palestinskt område från 1997 – och därmed fått bred acceptans. Det utgör inte, i motsats till vad kritiker har hävdat, ett brott mot FN-stadgan utan är tvärtom i vissa situationer en förutsättning för att stadgans löfte om fred och säkerhet ska infrias.

Att omvärlden inte får stå passiv inför storskaliga brott är en dyrköpt läxa från Rwanda, Demokratiska republiken Kongo och före detta Jugoslavien under 1990-talet. Till stöd för kraftfullt agerande i Syrien finns numera också FN-principen skyldighet att skydda som ålägger världssamfundet att med alla nödvändiga medel förhindra och skydda civilbefolkningar från grova folkrättsbrott.

Det ska i första hand ske på inbjudan av det konfliktdrabbade landet men om så inte är möjligt kan ett ingripande ske även mot dess vilja. Misstankar om grova folkrättsbrott kan också hänvisas till Internationella brottmålsdomstolen. Attackerna från både Assad-regimen och oppositionen mot den syriska civilbefolkningen är typexempel.

Samverkan för fred kan och bör användas med målet att åstadkomma en multilateral lösning för Syrien. Under de pågående EU-samtalen om flyktingkrisen bör Europas ledare enas dels om hur man gemensamt ska ge plats åt människor med skyddsbehov, dels ta fram en strategi för gemensamt agerande i FN:s generalförsamling.

Säkerhetsrådet måste få en tydlig signal och Ryssland och Kina måste förmås att upphöra med de veton som vid flera tillfällen har hindrat rådet att agera. Om inte det lyckas bör generalförsamlingen i enlighet med resolution 377 själv besluta om tvingande åtgärder.

Svensk militär finns, i enlighet med skyldighet att skydda, i Irak med utbildningsinsatser till stöd för landets regering i kampen mot IS. Utrikesminister Margot Wallström öppnade nyligen i en diskussion i Sveriges Radio för ett initiativ i FN:s generalförsamling för våldsutsatta kvinnor i regionen.

En naturlig åtgärd vore att tillsammans med övriga EU-medlemmar och likasinnade erbjuda Syrien stöd för att skydda landets befolkning. Det skulle sätta press på Assad och visa att världen är beredd att gå vidare oavsett om regimen vill samarbeta eller inte.

Att FN:s säkerhetsråd är oförmöget att agera fritar inte världsorganisationen från dess ansvar att försvara fred och säkerhet. Tvärtom ska generalförsamlingen agera skyndsamt i sådana situationer, enligt resolution 337. Syrienkonflikten har hittills skördat en kvarts miljon liv och orsakat den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget.

Vår fråga till Sveriges regering och övriga EU-medlemmar när FN:s generalförsamling nu inleder sin 70:e session i New York lyder: När kommer ett kraftfullt initiativ för att stoppa våldet i Syrien och därmed lindra flyktingkrisen?

Aleksander Gabelic

Ordförande Svenska FN-förbundet

Linda Nordin

Generalsekreterare Svenska FN-förbundet