Homosexuella borde få en ursäkt från staten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-06-30
Debattörerna: Dags att göra upp med det förtryck staten legitimerade
I fredags fastslog Högsta Domstolen i USA att samkönade äktenskap ska tillåtas och ha samma rättigheter i alla delstater. När glädjen lagt sig är det dags för eftertanke. Framsteg ska omfamnas, så även utslaget från USA:s högsta domstol. Nyligen kunde samma framgång firas på Irland och för några år sedan här hemma i Sverige.
Tre helt olika processer men med samma grund: år in och år ut hade den heterosexuella majoriteten förnekat sina homosexuella medmänniskor likvärdiga rättigheter.
1944 avkriminaliserades homosexualitet i Sverige. Fram till 1979 var det en sjukdomsdiagnos. 2003 trädde lagen som möjliggjorde för homosexuella i registrerade partnerskap att adoptera i kraft. Samma år träder också lagen om förbud mot diskriminering i kraft. Diskrimineringsskyddet förstärks när den ersätts av diskrimineringslagen 2009, samma år som äktenskapslagen blir könsneutral. 2013 avskaffades kravet på sterilisering av transsexuella.
De tidigare lagarna gav legitimitet till ett förtryck utanför staten.
Under den här tiden hann den heterosexuella majoriteten bidra till HIV-utbrottet, genom att förneka homosexuella varje möjlighet till ett normalt liv.
Med förtryck, våld och trakasserier hindrades homosexuella från att gifta sig, skaffa barn och gå på familjehögtider ihop.
För många var det inte ens möjligt att bo ihop då ett samtal från arbetsplatsen kunde leda till avsked, eller ett besök av hantverkare kunde leda till att lägenhetens slogs sönder.
Utestängda från möjligheten att leva ett vanligt liv förpassade den heterosexuella majoriteten homosexuella till tillfälliga relationer. Under samma tid hann staten tvångssterilisera hundratals transsexuella.
Hur har skulden – för kriminaliseringen, för sjukdomsstämpeln och tvångssteriliseringarna – återbetalats? Hur har smärtan från våldet, sorgen efter vännerna eller skammen av utanförskapet ursäktats? Enbart med tystnad.
Förtrycket fortsätter än idag. Det kan vara en skoldebatt om homosexuellas lämplighet som förälder, med efterföljande omröstning i klassen. Kanske får någon hela rasten höra ”där ser du, till och med läraren tycker att du är ett äckel”. Eller bögskämten i omklädningsrummet efter idrottslektionen och fotbollsträningen. När den skrattande majoriteten stänger ute homosexuella ungdomar från lika möjligheter att delta i föreningslivet känner ingen sig manad att säga emot. Någon kan ju tro att man är bög.
Som medlemmar i Nya Moderaterna är vi stolta att partiet förändrats i grunden; att vi gått från att vara det parti där endast två riksdagsledamöter röstade ja till partnerskapslagstiftningen i början av 1990-talet till att vara det parti som sett till att alla människor i dag får gifta sig i det här landet. Detta är, om något, ett bevis på Nya Moderaternas förnyelse.
Men fortfarande finns ledande förtroendevalda som röstade emot och som inte bett om ursäkt. Det är dags nu.
På Moderata Ungdomsförbundets stämma i höst kan medlemmarna rösta bifall till ett förslag om att regeringen ska be om ursäkt till homosexuella och betala skadestånd till transsexuella som tvångssteriliserats. MUF kan då ta ställning för att driva det i Moderaterna. Det är dags nu.
Under stora delar av den tid då förtrycket mot homosexuella legitimerades i lag styrde Socialdemokraterna Sverige. Stefan Löfven har nu chansen att göra upp med sitt partis historia och låta regeringen ge en officiell ursäkt till homosexuella för alla år av förtryck och statligt sanktionerad diskriminering. Det är dags nu.
Oliver Rosengren
Förbundsstyrelseledamot, MUF
Björn Olsson
Förbundsstyrelseledamot, MUF