Gör om systemet – ta bort avgifterna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-02-19 | Publicerad 2016-02-18

Debattören: Det är dags för regeringen att sätta ner foten och lagstifta

DEBATT. Pensionssystemet haltar. Det är ett återkommande tema inom pensionsdiskussionen och i debatten. Den allmänna pensionen straffar ut kvinnorna. Det privata pensionssparandet är åter öppet för dyra bank- och försäkringsprodukter efter IPS, det individuella pensionssparandet, har lagts ned. Det som ska rädda oss är tjänstepensionssystemet, verkar regeringen, facken och de flesta andra var överens om.

Då är det rimligt att syna tjänstepensionssystemet i sömmarna. Det är byggt för en arbetskraft som fanns förr i tiden, när vi var kvar på samma arbetsplats under större delen av våra arbetsliv. Ett jobb och en försäkring som ägdes av arbetsgivaren.

I dag byter vi arbete flera gånger under arbetslivet. Något som är önskvärt och en förutsättning i en värld där vi måste jobba allt längre. Det åldriga tjänstepensionssystemet gör att den genomsnittlige arbetaren har ett flertal försäkringar med olika bokstavskombinationer som få förstår. Systemet är omöjligt att överblicka för normalarbetstagaren.

Fler försäkringar gör tjänstepensionen dyr och dessutom väldigt svår att överblicka – vi sätter vår tillit till de dyra provisionsdrivna försäkringssäljarna.

I en tid när alla är överens om att tjänstepensionerna måste öka är det dags att kräva att alla ifrågasätter det nuvarande systemet, arbetsmarknadens parter, regeringen och inte minst vi som arbetstagare!

Vilka är de största problemen i tjänstepensionssystemet i dag? Det enkla svaret är avsaknad av fri flytträtt och möjlighet att slå ihop försäkringar med varandra. Ett annat problem är de otroligt stora provisionerna som betalas ut, lågt räknat 20 000 kr för en nyöppnad pensionsförsäkring. Dessa två är tätt sammankopplade, förutsättningen för provisionerna är att kapitalet blir kvar i försäkringen och då är inte fri flytträtt en möjlighet. Varje gång någon typ av lagstiftning kommer på tal skjuts ner eller på framtiden.

Tjänstepensionssystemets ogenomtränglighet gör det svårt att ifrågasätta men en sak är säker, i sin nuvarande utformning läcker det som ett såll.

Oviljan från regeringen att sätta ner foten och lagstifta tvingande i frågan förvånar och förbryllar mig. Varför öppnar de inte upp flytträtten och förbjuder provisioner till de som ger så kallad oberoende rådgivning? Varför tillåter man fortsatt orimliga utflöden ur tjänstepensionssystemet, pengar som borde vara pensionsspararnas? Det är ju orimligt att det får fortsätta.

Här kommer ofta argumentet om arbetsmarknadens parter och deras storhet på svenska arbetsmarknaden. Historiskt sätt är det ett stort no no att lagstifta inom arbetsmarknadsfrågor. Och ja, avtalspensioner är billigare än oavtalade pensioner så de kan förhandla – men det kan de som går ihop för att köpa billiga strumpor på Groupon och det kan PPM-systemet också.

I stället för att fortsätta försöka förändra ett föråldrat system som läcker pengar som ett såll föreslår jag att arbetsmarknadernas parter går samman över avtalsgränserna och gemensamt förhandlar fram en avgiftsfri lösning likt den staten förhandlat fram för PPM. Tjänstepensionskapitalet är tre gånger så stort som PPM så förhandlingskraften finns där. En bättre och effektivare lösning som rimligtvis borde lösgöra kapital till ökade pensionsavsättningar. I stället för dagens försäkringsmäkleri kan man låta den rådgivningen som finns inom de olika avtalsområdena stå för information och utbildning likt minpension.se.

Om alla tjänstepensionspengar hamnar i en och samma säck oavsett avtalsområde kommer man bort från otydlighet, behov av flytträtt, onödiga och orättvisa avgifter och provisoner. Vi kan kalla mitt förslag TPM.

Jag ställer en öppen fråga till regeringen och arbetsmarknadens parter: Hur ser er lösning ut? Det är ju inte mycket begärt, att ni ska ha tänkt till?

Kristina Althoff

Bloggar på www.pensionstrasket.se

 Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln