Vi river upp lagen – facket ska få strejka
Ylva Johansson: Kollektivavtal helt avgörande för att den svenska modellen ska fungera
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-12-16 | Publicerad 2016-12-12
DEBATT. Den fria rörligheten inom EU betyder inte att det är fritt fram att utnyttja människor som kommer till Sverige för att arbeta. För att den svenska modellen ska fungera när rörligheten över gränserna ökar infriar vi nu ett viktigt vallöfte och river upp lex Laval.
Det ska alltid vara tillåtet att kräva ett svenskt kollektivavtal, ytterst med stöd av stridsåtgärder.
Runtom i världen ser vi nu tendenser till att länder sluter sig. Frustrationen växer i människor som upplever att de blir svikna av utvecklingen. Omvärlden ses då som ett hot i stället för en möjlighet till en bättre framtid. Det är en oro som måste tas på allvar, men svaret är inte protektionism. Internationell handel och öppenhet mot andra länder är avgörande för vårt välstånd.
För att klara jobben och tillväxten behöver EU mer rörlighet av arbetskraft och jag välkomnar att arbetstagare från andra EU-länder kommer till Sverige för att arbeta här.
Det kommer vara viktigt inte minst för att vi ska klara av våra högt ställda mål om byggande av bostäder. Men den fria rörligheten betyder inte att det är fritt fram att utnyttja människor som kommer hit.
Men hur ser vi då till att utländska arbetstagare inte utnyttjas på vår arbetsmarknad? I Sverige är det facket som har huvudansvaret för att övervaka arbets- och anställningsvillkor för både svenska och utländska arbetstagare. Utan ett svenskt kollektivavtal är man inte garanterad någon minimilön i Sverige eller någon lön alls och facket har endast begränsade möjligheter att kontrollera arbetsvillkoren i övrigt.
Att det finns kollektivavtal är med andra ord helt avgörande för att den svenska modellen ska fungera.
I Sverige finns därför också en långtgående rättighet att vidta stridsåtgärder för att förmå arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Men i förhållande till arbetsgivare i andra EU-länder är strejkrätten begränsad genom lex Laval, som den förra borgerliga regeringen införde efter ett avgörande från EU-domstolen.
Sedan dessa regler infördes har facket inte genomfört några stridsåtgärder alls mot arbetsgivare från andra EU-länder och deras arbetstagare har därför inte kunnat garanteras ens minimilön när de jobbat tillfälligt i Sverige.
Den svenska modellen fungerar helt enkelt inte när det gäller utstationerade arbetstagare. Därför behöver lex Laval rivas upp och ersättas med ett nytt system.
Den viktigaste förändringen i det lagförslag som regeringen nu skickar till lagrådet är att svenska fackförbund alltid ska kunna kräva ett svenskt kollektivavtal, ytterst med stöd av stridsåtgärder.
Förslaget innebär också att det ska bli lättare för utländska arbetsgivare att ta reda på vilka arbetsvillkor som gäller i Sverige. För att det nya systemet ska vara förenligt med EU-rätten får dock kollektivavtal med utstationerande arbetsgivare som tillkommit efter varsel eller stridsåtgärder begränsade rättsverkningar jämfört med vanliga kollektivavtal. De arbetsvillkor facket kan gå till strid för är också begränsade till minimivillkoren i den så kallade hårda kärnan i utstationeringsdirektivet.
Samtidigt som vi ändrar vår egen lagstiftning fortsätter regeringen också att arbeta för att EU-reglerna ska ändras så att det blir möjligt att kräva lika lön för utländska som för svenska arbetstagare.
Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.