Finns inget värdigt i att någon tar en människas liv
Debatten om vår sista tid i livet är en viktig och ständigt aktuell fråga. I helgen som gick kunde vi på Aftonbladets debattsida läsa om Håkan Angus MacLeans pappa och hans kamp för en värdig död.
Även om det utifrån de få detaljerna i artikeln är svårt att kommentera det enskilda fallet är grundprincipen alltid att alla människor har rätt till en värdig död. Alla har rätt till en vård i livets slutskede där det inte existerar smärta eller ångest och de som vill kan även möta döden i ett tillstånd av djup sömn.
Däremot är steget långt från kvalitativ vård och ett värdigt avslut till aktiv dödshjälp. Det finns ingenting värdigt i att en människa aktivt tar en annan människas liv, oavsett om personen är läkare eller inte. Dessutom har de som förespråkar dödshjälp en viktig fråga att besvara i hur gränsdragningen ska se ut. Ska en djupt deprimerad människa som uppger att den vill ta sitt liv få hjälp med detta i stället för att få vård? Ska samma rätt till dödshjälp gälla en äldre, svårt cancersjuk, patient som ett barn med samma sjukdom? Hur gör man i fall där den sjuke, som tidigare sagt sig vilja ha dödshjälp, nu är i ett tillstånd där han eller hon inte kan kommunicera med omvärlden?
Svensk sjukvård ska fortsätta vara en garant för en god palliativ vård och ett värdigt slut på livet. Det är man genom att ständigt arbeta för en ökad trygghet, hålla god kvalitet på vården och bygga förtroende, inte genom att aktivt ta en annan människas liv.
Anders W Jonsson (C)
Ordförande i socialutskottet