Höj skatten på kött – rädda regnskogen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2012-03-02
Debattören: Mat som sliter på jordens resurser måste beskattas hårdare
I en ny bok från FN:s livsmedelsorgan framkommer att endast en tredjedel av Amazonas förväntas finnas kvar om 65 år. Detta till följd av klimatförändringarna och på grund av skogskövling som i huvudsak orsakas av en ökad djurhållning, som innebär exempelvis foderodling av soja – som exporteras till bland annat Sverige. Världen är på väg att förlora den betydande absorptionen av växthusgaser som Amazonas i dag står för.
Det krävs konkreta ekonomiska styrmedel för att minska överkonsumtionen av kött och andra animalieprodukter för att rädda regnskogarna och klimatet.
Globalisering till trots är den svenska miljöpolitiken ofta lika lokal som på 1950-talet. Svenskarnas ökande konsumtion av importvaror innebär att vi exporterar miljöproblem till andra länder. Årligen importerar Sverige 385 000 ton sojabönor som djurfoder, en stor del från Sydamerika och Amazonas. När maten ligger på tallriken står den för en tredjedel av svenskens klimatpåverkan enligt Naturskyddsföreningen. Kött kan ge upp till 100 gånger högre koldioxidutsläpp än grönsaker, bönor och linser. Den höga svenska köttkonsumtionen är ett stort hot mot klimatet i allmänhet och mot Amazonas i synnerhet.
Sveriges miljöminister Lena Ek (C) hävdar att det är främst genom märkning, information och medveten konsumtion som Sveriges miljöpåverkan ska minskas. Men det är en inställning som innebär att miljöministern frånsäger sig sitt ansvar. Allvarliga problem kräver konkreta åtgärder som lagstiftning eller ekonomiska styrmedel, inte bara information. Alkohol- och tobaksskatt har funnits länge i Sverige och modiga politiker krävde på 1960-talet ett tydligt förbud mot barnaga, inte att den skulle informeras bort.
I en ny rapport från Naturvårdsverket fastställer myndigheten att konsumenterna inte är benägna att ta hänsyn till gemensamma nyttigheter. Den enskilda människan får ju inte ett bättre klimat än andra genom att konsumera annorlunda. Redan 2009 konstaterade Jordbruksverket i en rapport att det är orimligt att ensidigt lägga ansvaret på konsumenterna. FN:s livsmedelsorgan efterlyste så tidigt som 2006 politiska åtgärder på alla nivåer för att stävja den ohållbara djurhållningens miljöpåverkan.
Tyvärr blockerar Centerpartiet i dag varje försök att baka in miljökostnaderna i priset för animalier. Partiet kräver till och med ständigt nya subventioner. Roger Tiefensee, miljötalesman för Centerpartiet, skrev i en debattartikel (bland annat Östersunds-Posten 22 december 2011) att för att rädda den svenska julskinkan har regeringen föreslagit att lägga 90 miljoner kronor på att minska kostnaderna för den obligatoriska livsmedelskontrollen som belastar bönderna. Centerpartiets miljötalesman är uppenbarligen stolt över att ha lyckats genomdriva ännu en jordbrukssubvention.
Skövlingen av regnskog fortsätter samtidigt som utsläppen av växthusgaser globalt ökar. Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade år 2010 med nära elva procent mot året innan.
Det enda sättet att gynna en hållbar svensk djurhållningen är differentierade konsumtionsskatter. Dessa bör utformas så att ohållbar djurhållning blir dyrare än hållbar djurhållning.
På så vis räddar vi arbetstillfällen inom det svenska jordbrukt – och skyddar regnskogarna och klimatet. Inför regeringen i Sverige sådana miljöskatter kan det inspirera många andra länder att ta efter. En växling från inkomstskatter till konsumtionsskatter hör framtiden till.
Jonas Paulsson