Nu måste Sveriges hyresgäster få stöd
Hyresgästföreningen: De som äger sitt boendet har gynnats allt för länge
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-04-12
DEBATT. Det ägda boendet har allt för länge gynnats över det hyrda där hyresgäster stått utan subventioner som ränte- och rotavdrag.
Nu när vårbudgeten snart ska presenteras är det hög tid för regeringen att fördela skattemedel så att stöd också når Sveriges tre miljoner hyresgäster. Det kräver företrädare för Hyresgästföreningen.
Hyresrätten har blivit missgynnad genom en rad förändringar i skattesystemet ända sedan 90-talet. Det har lett till att kostnaden för en hyresrätt mer än dubblerats mellan 1991 och 2023.
Det är stora subventioner som staten i varje budget lägger på den som äger sitt boende i form av rot- och ränteavdrag.
Dessutom ökar statens hjälp till bostadsägare automatiskt när räntan går upp. I juli kommer rotavdraget att tillfälligt höjas ytterligare från 50 000 till 75 000 kronor – medan stöd till renovering av hyresrätter lyser med sin frånvaro.
Inom kort ska regeringen presentera sin vårändringsbudget. Man har redan aviserat att det tillfälliga tillägget till bostadsbidraget kommer att förlängas i sex månader och det är välkommet. Men som det enda riktade stödet som hyresgäster får ta del av är det långt ifrån tillräckligt.
Det behövs en permanent höjning av bostadsbidraget och fler resurser måste omfördelas för att väga upp de stora skatteskillnaderna mellan den som äger och den som hyr sitt boende.
Hyresgästföreningen har tre förslag för att utjämna de växande skatteklyftorna och ge en mer rättvis fördelning av statsbudgeten:
- Genomför en skattereform som utjämnar skillnaderna mellan hyrt och ägt boende
- Höj och indexera bostadsbidraget
- Inför ett renoveringsstöd till hyresrätten
Under 2023 nästan dubblades statens kostnader för ränteavdraget och tillsammans med rotavdraget tog det 53 miljarder ur statskassan – medel som borde vägas upp med motsvarande satsningar till ansträngda barnfamiljer och fattigpensionärer som bor i hyresrätt.
Hyresrätten är en stabil boendeform under lågkonjunktur, men de senaste årens hyresökningar sliter på hyresgästkollektivets marginaler. För hushåll med låga inkomster har de historiskt höga hyreshöjningarna varit förödande.
Nu möter vi allt fler barnfamiljer som är oroliga för att de inte har råd att betala hyran, pensionärer som måste vända på varenda krona för att kunna bo kvar i sitt hem och unga vuxna som inte kan flytta hemifrån.
Den Sifoundersökning om barnfattigdom som vi följde upp i mars tillsammans med Majblomman, Rädda Barnen och Svenska Röda Korset bekräftar att många nu har det svårare att klara av de mest grundläggande utgifterna.
Undersökningen kom fram till att nästan hälften av de ensamstående föräldrarna och en tredjedel av de sammanboende har behövt låna pengar för att betala för hyra, el och mat.
I år meddelade Kronofogden att antalet vräkningar ökat med tio procent under 2023 och att det berörde så många som 674 barn. Samtidigt är Sverige det land i EU med allra högst förmögenhetsojämlikhet, det vill säga de rikare har blivit ännu rikare. Fram träder en bild av ett välfärdssamhälle med allt större revor.
Det är hög tid för regeringen att agera.
Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen
Martin Hofverberg, chefekonom Hyresgästföreningen
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.