Vi måste äta mindre kött – en skatt är en bra idé
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-01-23
Debattören: Skatten bör innefatta all miljöförstöring köttproduktionen för med sig
Jordbruksverket lyfter nu frågan om en koldioxidskatt på kött i rapporten ”Hållbar Köttkonsumtion”. Detta innebär att ännu fler argument för införandet av en svensk köttskatt. Men att bara beskatta köttets utsläpp av växthusgaser räcker inte. En köttskatt på vetenskaplig grund måste även ta hänsyn till andra miljöproblem som djurhållningen orsakar. Och inte minst djurens situation.
Redan 2010 släppte FN:s miljöprogram UNEP rapporten Assessing the Environmental Impacts enligt vilken de rika länderna omgående och drastiskt måste minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter för att världen ska kunna undvika de värsta konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Därför är det mycket glädjande att Jordbruksverket nu äntligen börjat argumentera för en köttskatt baserat på schabloner för hur mycket utsläpp av klimatgaser som orsakas av ett kilo nötkött, ett kilo kycklingkött och så vidare.
Nyligen meddelade Världsbanken att världen riskerar att gå mot fyra graders uppvärmning redan år 2060 om inte mer görs för klimatet. Det är en temperaturökning som kommer få oerhört allvarliga konsekvenser för många människor världen över. Svenskens livsmedelskonsumtion står för omkring 25 procent av våra utsläpp av växthusgaser.
Vad många emellertid glömmer bort är att köttkonsumtionen även resulterar i ett allvarligt näringsläckage, i form av kväve och fosfor, till Östersjön. Det leder till övergödning, algblomning och bottendöd. Förr associerades syrefria bottnar främst med djupa vatten, men nu drabbas även kustnära områden i Sverige, Finland, Baltikum, Danmark och i Tyskland.
I dagarna har nationalekonomen Sarah Säll presenterat ett förslag på köttskatt med avseende på växthusgaser (koldioxidekvivalenter) och näringsläckage från nötkött, fläsk och fågel. Resultatet är att respektive produkt bör beskattas med 28, 26 och 40 procent. Genomförs Sarah Sälls förslag beräknas utsläppen minska med 27 procent inom varje kategori. Förslaget är banbrytande även ur ett internationellt perspektiv i och med att det tar ett helhetsgrepp på frågan om hur framtidens köttskatt ska utformas.
Globalt har köttproduktionen växt med 245 procent sedan 1961. Ökningen ser ut att fortsätta främst på grund av att många länder i Asien får det ekonomiskt bättre vilket ökar köpkraften. De sammantagna effekterna av detta är mycket allvarliga. Enligt den uppmärksammade rapporten Feeding a Thirsty World i somras från Stockholm International Water Institute måste i princip alla, på 40 års sikt, bli vegetarianer för att förhindra en global livsmedelsbrist och matkris.
Ekonomiska styrmedel är mycket effektiva och de ska även gälla också köttets miljöpåverkan. Det är bra att Jordbruksverket fokuserar på växthusgaserna eftersom klimatläget är akut. Utsläppen ökar allt snabbare och vi går mot en global temperaturhöjning med katastrofala konsekvenser. Det mest rationella är dock en bredare köttskatt som prissätter utsläpp av växthusgaser, näringsläckage och djurens lidande.
Jonas Paulsson
Talesperson för Klimataktion och initiativtagare till Köttfri måndag